Fritid – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och fritiden. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om Referenser
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Titel Författare Årtal
Folk i rörelse: medborgerligt engagemang 1992-2014 von Essen, Johan, Jegermalm, Magnus & Svedberg, Lars 2015

Det civila samhället och fritiden

Utgivningsår: 2014

Den helt övervägande delen av engagemanget i det civila samhället sker oavlönat, det vill säga på fritiden. Ungefär hälften av den vuxna svenska befolkningen utför under ett år någon form av ideell insats. En forskargrupp från Ersta Sköndal högskola har beräknat att de oavlönade insatser som svenskarna lägger ner i ideella organisationer uppgår till omkring 400 000 heltidsårsarbeten. Förutom att involvera stora delar av befolkningen i ett frivilligt engagemang är civila samhället också en betydelsefull aktör när det gäller att arrangera organiserade fritidsaktiviteter för människor i alla åldrar. Särskilt betydelsefull är kanske denna roll i relation till barn- och unga. Ett område som det forskats en del kring rör ungas mötesplatser. Denna forskning anlägger delvis ett historiskt perspektiv och kan handla om hemgårdsrörelsen och ungdomsklubbar. Forskningen kan ibland också beröra relationen mellan offentlig sektor och föreningslivet och då inte minst de statsbidrag som fördelas till olika organisationer i syfte att stimulera ungas aktiva fritid.

Aktörer som tar fram kunskap

Ersta Sköndal högskola, Avdelningen för forskning om det civila samhället. Avdelningen bedriver forskning på såväl organisationer som verksamheter och inte minst om medborgarnas ideella insatser de utför på sin fritid. De projekt som bedrivs har ofta en flervetenskaplig karaktär. Forskningen sträcker sig från historiska studier över breda befolkningsundersökningar av medborgarnas ideella och informella engagemang till fallstudier av enskilda organisationer. Vid sidan av forskningen bedrivs även undervisning på såväl doktorand- som masternivå med inriktning mot det civila samhället.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). MUCF tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Myndigheten ger bidrag till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete. Inom det ungdomspolitiska området har MUCF bland annat i uppdrag att ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor och att utveckla den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken. Flera projekt och datainsamlingar rör ungas fritid, ofta i relation till föreningslivet och utifrån en rad olika perspektiv. Bland dessa projekt kan särskilt fokusrapporterna från 2006 och 2014 nämnas som fördjupar sig i ungas fritid.

Statistiska centralbyrån (SCB). SCB genomför Undersökningarna av levnadsförhållanden som ger information om hur levnadsförhållanden ser ut bland olika grupper i det svenska samhället. De områden som behandlas är bland annat boende, ekonomi, hälsa, fritid, medborgerliga aktiviteter, sociala relationer, sysselsättning och trygghet. Eftersom en del av frågorna är gemensamma med övriga EU-länders undersökningar går det att göra jämförelser med övriga länder inom EU.

Exempel på publikationer

Bivald, K. & Cardell, A. (2013). Lokal samverkan - Ett relationsdrama: om lokal samverkan mellan föreningar och kommuner kring barn och ungas fritid. Stockholm: Publit.

Elofsson, S. (2000). Vilka ungdomar är med i förening? Inflytande, engagemang, integration m.m. En studie av barn och ungdomar på mellan- och högstadiet samt gymnasiet i Helsingborg. Helsingborg: Skol- och fritidsnämnden.

Elofsson, S. (2003). Vad påverkar ungdomars intresse att delta i föreningar? Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.

Feltenius, D. (2011). Äldres organisering och deltagande. I Ivarsson, A. (red.). Nordisk kommunforskning: En forskningsöversikt med 113 projekt. Göteborg: Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan.

Hugosson, J. (2006). Ungdomsföreningar och integration: socialt kapital bland ungdomar i Uppsalas utsatta områden. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2014). Fokus 14 – ungas fritid och organisering. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Nordh, J. & Lindqvist, S. (2014). 1+3=5: om framgångsfaktorer i lokal samverkan mellan föreningar och kommuner kring barn och ungas fritid. Stockholm: Fritidsforum.

Olson, H-E. (1982). Från hemgård till ungdomsgård: en studie i den svenska hemgårdsrörelsens historia. Stockholm: Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar (RSFH).

Skarfors, M. (2002). En jämförelse mellan föreningsdrivna och privata ridskolor. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

SOU 2009:29. Fritid på egna villkor: Betänkande av Utredningen om vissa frågor om bidrag till ungdomsorganisationer m.m. Stockholm : Fritzes.

Stahre, U. (2014). En stad för de många eller för de få: om allmänningar, sociala rörelser och rätten till staden i det nutida Stockholm. Stockholm: Atlas.

Statistiska centralbyrån (2009). Fritid 2006-2007. Levnadsförhållanden 118. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Svedberg, L., Jegermalm, M. & Essen, J. (2010). Svenskarnas engagemang är större än någonsin: insatser i och utanför föreningslivet: Rapport till Regeringskansliet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Ungdomsstyrelsen (2006). Fokus 06: en analys av ungas kultur och fritid. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2008). Konsten att bry sig om: föreningslivets betydelse för unga, kommunerna och staten. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Vogel, J., Amnå, A., Munck, I. & Häll, L. (2003). Föreningslivet i Sverige: Välfärd, socialt kapital, demokratiskola. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Fritid
Publicerad:
2014-11-18 15:25 av julia