Skola – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och skolan. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och skolan

Utgivningsår: 2014

År 1991 överfördes ett ökat ansvar för det svenska skolväsendet från staten till kommunerna och skolreformen kort därefter innebar att även icke-offentliga aktörer släpptes in på marknaden. År 2013 gick nästan var femte förskolebarn och grundskoleelev i en friskola och drygt var fjärde gymnasieelev. Den övervägande delen av de fristående skolorna drivs dock av vinstdrivande aktiebolag. Enligt Skolverket drivs ungefär en tredjedel av de fristående grundskolorna och 15 procent av de fristående gymnasieskolorna som antingen stiftelser, ideella föreningar eller ekonomiska föreningar. Även om alltså en mindre del av det totala elevantalet idag går i skolor som drivs av civilsamhällesaktörer är det i reella tal många barn som går i skolor som är icke-vinstutdelande.  En annan typ av aktivitet som angränsar till undervisning är läxläsning utanför skoltid. Flera civilsamhällsorganisationer erbjuder sådant stöd och hjälp. Även förskolor som drivs som föräldra- och personalkooperativ utgör exempel på verksamheter i civilsamhällets regi. Forskningen om det civila samhället och skolan fokuserar på den historiska utvecklingen av skolan och civilsamhällets inträde, samt på skolornas prestationer utifrån huvudmannaskap.

Aktörer som tar fram kunskap

Skolverket. Skolverket är en statlig myndighet vars verksamhet omfattar förskola och annan pedagogisk verksamhet, grundskola, gymnasieskola samt de tre skolformerna inom vuxenutbildningen (komvux, särskild utbildning för vuxna och sfi). Skolverket tar bland annat fram årlig statistik där uppgifter om hur stor andel friskolorna utgör av den totala andelen skolor samt hur många barn och elever som deltar i deras verksamheter.

Friskolornas riksförbund. Friskolornas riksförbund är en intresseorganisation för fristående förskolor och skolor. Medlemmarna består av föreningar, kooperativ, stiftelser och aktiebolag som driver skolor. Förbundet ger stöd åt sina medlemmar genom rådgivning och utbildning samt skapar opinion för att förbättra friskolornas villkor. De har även gett ut en rad olika rapporter, främst olika statistiska sammanställningar.

Exempel på publikationer

Berglund, J. & Larsson, G. (Red.). (2007). Religiösa friskolor i Sverige: historiska och nutida perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Böhlmark, A. & Lindahl, M. (2012). Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat. SNS Analys nr 7. Stockholm: SNS.

Dahlin, B., Liljeroth I. & Nobel, A. (2006). Waldorfskolan - en skola för människobildning? Slutrapport från projektet Waldorfskolor i Sverige. Forskningsrapport: 2006:46. Karlstad: Karlstads universitet.

Hartman, L. (Red.). (2011). Konkurrensens konsekvenser: Vad händer med svensk välfärd. Stockholm: SNS förlag.

Lindbom, A. (2007). Friskolorna och framtiden – segregation, kostnader och effektivitet. Stockholm: Institutet för framtidsstudier.

Linderyd, A., Ardin, A. & Rickne, J. (2012). Välfärd bortom staten och kapitalet: Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden. Stockholm: Sektor3.

Lorentzi, U. & Widmark, O. (2014). Skilda världar - En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg. Kommunal.

Mühlenbock, Y. (2008). Skola utan gränser. I Lundström, A. & Sundin, E. (Red.). Perspektiv på förnyelse och entreprenörskap i offentlig verksamhet. Örebro: Forum för småföretagarforskning.

Nilsson, M. & Johansson, O. (2011). Mångfald eller enfald? Framtiden efter friskolereformen. Stockholm: Timbro & Sektor 3.

Ramberg, J. (2013). Special educational resources in the Swedish upper secondary schools: A total population survey. European Journal of Special Needs Education. 28(4): 440-462.

Skolverket (2012). En bild av skolmarknaden: Syntes av Skolverkets skolmarknadsprojekt. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014). Privata aktörer inom förskola och skola: en nationell kartläggning av enskilda huvudmän och ägare. Stockholm: Skolverket.

SOU 2013:56. Friskolorna i samhället. Betänkande av Friskolekommitteen. Stockholm: Fritzes.

Trygged, S. (2000). Från fristuga till friskola: Ett föräldrakooperativ i förändring. Stockholm: Sköndalsinstitutet.

Vamstad, J. (2007). Governing welfare: The third sector and the challenges to the Swedish welfare state. Sundsvall: Mittuniversitetet.

Vamstad, J. (2008). Valfri välfärd – en studie av valfrihet i gymnasieskolan, missbruksvården och äldreomsorgen. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Vamstad, J. (2012). Co-production and service quality – the case of cooperative childcare in Sweden. Voluntas, 23(4): 1173-1188.

Skola
Publicerad:
2014-11-21 17:04 av julia