Samhällsplanering – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och samhällsplanering. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om Referenser
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Civilsamhället och samhällsplanering

Utgivningsår: 2014

Samhällsplanering avser här den fysiska planeringen och utformningen av städer, landsbygd och infrastruktur som sker i offentlig regi. Samhällsplaneringen kan påverka regional utveckling, ekonomi och miljö, kultur och befolkning utifrån såväl ett socialt som ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Samhällsplaneringen handlar i allt högre grad om att inom ramen för lagreglerade processer väga samman olika, ibland motstridiga, intressen till fungerande och hållbara förslag och lösningar. Grupper och organisationer i det civila samhället är ofta engagerade i samhällsplaneringen såväl i övergripande frågor på nationell nivå som i den konkreta planeringen av projekt på kommunal nivå. Forskningen om det civila samhället i relation till samhällsplanering handlar ofta om föreningar och organisationers försök att påverka beslutsprocesser kring olika typer av markanvändning och byggprojekt. Forskningen kan handla om frågor kring organisationernas mobilisering, organisering eller om de konkreta påverkansmetoder som används. Det förekommer också forskning om beslutsprocesserna i sig och i vilken utsträckning de är öppna för åsikter och uppfattningar från medborgarnas sida.

Aktörer som tar fram kunskap

Formas. Forskningsrådet Formas fokuserar på en hållbar framtid. Uppdraget från regeringen är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. En del av forskningsrådet verksamhet består också av forskningskommunikation. Det civila samhället betraktas som en viktig aktör i arbetet för en hållbar utveckling.

Boverket. En statlig myndighet som ansvarar för frågor kring boende, byggande och samhällsplanering. Till exempel frågor om fysisk planering, hushållning med mark- och vattenområden. Boverket har tagit fram ett antal rapporter som berör det civila samhället.

Föreningen för Samhällsplanering (FFS). FFS arbetar både nationellt och regionalt genom att driva frågor om professionell utveckling och arrangera mötesplatser, studieresor och andra föreningsaktiviteter. FFS en ger ut tidskriften PLAN där forskare och praktiker beskriver, analyserar och debatterar bland annat kring kommunal och regional planering, regionalpolitik, byggande och bostadspolitik, infrastruktur, miljöpolitik och internationella utvecklingstendenser samt belyser sociala konsekvenser i planeringen.

Hela Sverige ska leva. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva företräder cirka 5 000 lokala utvecklingsgrupper. Grupperna kan ha olika namn, som byalag, samhällsförening eller intresseförening och har som syfte att vara med och forma sitt närområdes framtid. Oftast hittas en lokal utvecklingsgrupp på landsbygden eller i mindre samhällen. Organisationen förvaltar även databasen Bygdebanken som innehåller uppgifter från mer än 2 000 lokala utvecklingsgrupper och deras aktiviteter.

Exempel på publikationer

Ahrne, G. & Papakostas, A. (2014). Organisationer, samhälle och globalisering: tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar. Lund: Studentlitteratur AB.

Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling: En kunskapsöversikt. Karlskrona: Boverket.

Boverket (2013). Sammanställning och spridning av erfarenheter från uppdraget att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer: slutrapport. Karlskrona: Boverket.

Boverket (2014). Urbant utvecklingsarbete: delrapportering nr. två av regeringsuppdrag. Karlskrona: Boverket.

Herlitz, U. (1999). Bygdens organisering. I Bennich-Björkman, L. & Amnå, E. (Red.). Civilsamhället. Stockholm: Fakta info direkt.

Henecke, B. (2006). Plan & protest: En sociologisk studie av kontroverser, demokrati och makt i den fysiska planeringen. Lund: Lunds universitet.

Lindgren, K. (red.) (2008). Den uthålliga staden: ett sexårigt FoU-program: Kunskapsöversikt. Stockholm: Formas.

Stahre U. (1999). Den alternativa staden: Stockholms stadsomvandling och byalagsrörelsen. Stockholm: Stockholmia.

Stahre, U. (2007). Den globala staden: Stockholms nutida stadsomvandling och sociala rörelser. Stockholm: Atlas.

Stahre, U. (2010). Reclaim the streets: Om gatufester, vägmotstånd och rätten till staden. Stockholm: Atlas.

Stahre, U. (2014). En stad för de många eller för de få: Om allmänningar, sociala rörelser och rätten till staden i det nutida Stockholm. Stockholm: Atlas.

Stahre, U. (2001). Rebuilding the city: Stockholm and urban social movements. Ethnologia Europaea. 31(2): 5-18.

Thörn, H. (2013). Stad i rörelse: Stadsomvandlingen och striderna om Haga och Christiania. Stockholm: Atlas akademi.

Samhällsplanering
Publicerad:
2014-11-19 21:29 av julia