Regional och lokal utvecklingRapport

Lokala föreningars formering och samverkansstrategier i socialt utsatta bostadsområden

Populärvetenskaplig rapport till MUCF

Sociala risker, som innebär en ökad sannolikhet för att oönskade händelser såsom anlagda bränder ska inträffa, tenderar att vara koncentrerade till vissa socialt utsatta bostadsområden. Många politiska satsningar i socialt utsatta områden betonar behovet av de boendes delaktighet som ett sätt att stärka områdena. Samverkan mellan offentlig, privat och civil sektor har kommit att bli ett alltmer önskvärt sätt att lösa komplexa problem och skapa hållbara långsiktiga lösningar. Denna studie undersöker hur det lokala civilsamhällets aktörer, i samverkan med den offentliga sektorn, bidrar till utvecklingen i fyra bostadsområden.

Analyserna baseras på 48 semistrukturerade intervjuer med föreningsaktiva och kommunala tjänstemän i eller med koppling till civilsamhället i fyra bostadsområden i Helsingborg och i Malmö. Teoretiskt knyter studien bland annat an till socialt kapital-begreppet.

I de fyra områden finns ett varierat lokalt föreningsliv. De flesta sammanslutningar håller sig till den traditionella föreningsformen och även de nätverk som inte är formella förhåller sig till den traditionella organisationsformen på ett eller annat sätt. Denna tradition överförs från andra föreningar och kommunala tjänstemän och understöds av de offentliga stödstrukturerna.

Föreningslivet i de fyra bostadsområdena bidrar till det sociala kapitalet inte minst genom att skapa gemenskap. Genom föreningarna förmedlas också normer och utövas en social kontroll som stärker den kollektiva förmågan. Föreningarna bidrar främst till sammanhållningen i den egna gruppen och stärker det sammanbindande sociala kapitalet. Utöver det har det identifierats ett starkt sammanbindande socialt kapital i många föreningar. Trots att den kollektiva förmågan inom gruppen därmed kan vara väl utvecklad har den svårt att få spridning till större delar av bostadsområdet.

De lokala föreningarna är i de flesta fall i en beroendesituation gentemot kommunen, för att få bidrag och för att tillgodogöra sig en lokal. Kommunen ger också praktiskt stöd i form av kurser, rådgivning, informationsspridning. Denna typ av stöd finns det emellertid flera aktörer inom civilsamhället som också erbjuder. Samarbete mellan föreningarna och kommunen bygger på relationer och ett ömsesidigt utbyte. Enskilda tjänstemän kan i teorin vara tillgängliga för alla föreningar men i praktiken har föreningar med rätt resurser, som bäst förstår systemet, lättare att hitta rätt vägar in och bygga och underhålla dessa kontakter. Detta kan förstärka redan befintliga skillnader inom det lokala föreningslivet.

(Denna text är till stora delar tagen från själva rapporten.)

Regional och lokal utveckling

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället