Regional och lokal utveckling – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och regional och lokal utveckling. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om Referenser
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och regional och lokal utveckling

Utgivningsår: 2014

Det civila samhället spelar ofta en viktig roll när det handlar om regional och lokal utveckling. Forskningen inom området handlar bland annat om betydelsen av det entreprenörskap, i form av exempelvis kooperativt och ideellt drivna verksamheter, som lokala aktörer inom det civila samhället ofta står för. Forskningen handlar också om den rörelse och de sammanslutningar som arbetar för att synliggöra landsbygden och kämpar för dess överlevnad och utveckling.

Studieförbunden och folkhögskolornas roll i det lokala utvecklingsarbetet, såväl på landsbygden som i förorten, är ett annat tema som varit föremål för studier. Den lokala utvecklingen i just förorten har också uppmärksammats i relation till hur föreningslivet ser ut i dessa områden och hur det förhåller sig till den svenska folkrörelsetraditionen.

Aktörer som tar fram kunskap

Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut) vid Karlstads universitet. Ceruts uppgift är att ta fram och sprida kunskap om regional utveckling, hållbar tillväxt och attraktiv livsmiljö. Centrumet drivs i samverkan mellan mellan akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Landsbygdsutveckling, kunskapsutveckling och regionala innovationer, företagande och arbetsmarknad, besöksnäring och gränsregional forskning är några av de områden som Cerut arbetar med. På Ceruts webbplats hittar du publikationer av olika slag där det civila samhället på ett eller annat sätt finns med.

Tillväxtverket. Myndigheten arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft – genom att skapa bättre förutsättningar för företagande och för attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas. Tillväxtverkets tar fram kunskap, skapar nätverk och bidrar med finansiering. Dess största enskilda uppdrag är att bidra till att EU-medel investeras i projekt för regional tillväxt och sysselsättning. Tillväxtverket genomför regelbundet olika undersökningar om företagandet i Sverige och ansvarar även för turiststatistiken.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). Myndigheten analyserar och utvärderar svensk tillväxtpolitik. Dessutom ansvarar Tillväxtanalys för utlandsbaserad omvärldsanalys inom detta område och för ett internationellt erfarenhetsutbyte med ett antal länder. Civilsamhället beaktas i analyserna som en viktig aktör i den regionala och lokala utvecklingen.

Riksantikvarieämbetet. Myndigheten arbetar för att utveckla samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Riksantikvarieämbetet delar bland annat ut bidrag till det civila samhällets organisationer inom kulturmiljöområdet. Myndigheten finansierar forskning som syftar till utveckla samverkan och dialog med andra aktörer och civila samhället.

Länsstyrelserna. Det finns 21 länsstyrelser i Sverige som samverkar. Länsstyrelserna arbetar med frågor som rör miljö, natur, näringsliv, social utveckling, djurskydd, jämställdhet, integration, transporter, infrastruktur och bostäder. På så sätt är de i högsta grad involverade i den regionala och lokala utvecklingen. Länsstyrelsen stimulerar regionens företag och föreningar på flera sätt i syfte att skapa en hållbar ekonomisk utveckling och öka sysselsättningen. Länsstyrelserna har även tillsyn över stiftelser och sammanställer en del kunskap om föreningar och stiftelser.

Överenskommelsen inom det sociala området. Överenskommelsen mellan regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting syftar till att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare på lokal och regional nivå. Arbetet med att följa upp Överenskommelsen leds av en gemensam arbetsgrupp där de tre parterna finns representerade. Till sin hjälp har gruppen ett kansli som bland annat arbetar med att sprida kunskap och information om Överenskommelsen. Överenskommelsen utvärderas med en årlig uppföljningsstudie samt en årlig tematisk studie.

Överenskommelsen inom integrationsområdet bygger på samma principer som överenskommelsen inom det sociala området och innehåller åtaganden och åtgärder som följs upp av parterna. En partsgemensam styrgrupp utformar och ansvarar för en gemensam uppföljning av respektive parts åtaganden och åtgärder som sammanställs i en årlig rapport.

Hela Sverige ska leva. Föreningen är en riksorganisation med lokala medlemsorganisationer. Hela Sverige ska leva syftar till att stödja och verka rådgivande för de lokala medlemsorganisationerna. De cirka fyrtio medlemmarna utgörs till största delen av organisationer verksamma på landsbygden. Hela Sverige ska leva är aktiva i frågor som rör lokal utveckling. Organisationen förvaltar även databasen Bygdebanken som innehåller uppgifter från mer än 2 000 lokala utvecklingsgrupper och deras aktiviteter.

Exempel på publikationer

Aronsson, P. & Sandén, A. (Red.). (2007). Idéer om hembygden: utmaningar för en folkrörelse med lokalsamhället i fokus i en glokaliserad värld. Norrköping: Linköpings universitet.

Dahlgren, B., Lönnbring, G. & Westlindh, S. (2013). Två räta och en avig: samhällsentreprenörskap och lokal utveckling. Karlstad: Centrum för forskning om regional utveckling.

Eriksson, L. (2008). Folkbildning och lokal utveckling i förorten: en studie av folkbildningens villkor och vardag. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Fem år med överenskommelsen inom det sociala området: En uppföljning. (2014). Stockholm: Överenskommelsen.

Forsberg, A. (2010). Kamp för bygden: en etnologisk studie av lokalt utvecklingsarbete.  Umeå: Umeå universitet.

Forsberg, A., & Säfström, F. (2009). Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden: en studie av folkbildningens villkor och vardag i Dalarna. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Forsberg, A., Höckertin, C. & Westlund, H. (2002). Socialt kapital i lokalt utvecklingsarbete. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Gawell, M., Johannisson, B. & Lundqvist, M. (red.) (2009). Samhällets entreprenörer: en forskarantologi om samhällsentreprenörskap. Stockholm: KK-stiftelsen.

Herlitz, U. (2000). Platsideologi: bygderörelsen och demokratiska perspektiv i det postindustriella samhället. Östersund: Institutet för regionalforskning (SIR).

Hus med historia (2013). Slutrapport till regeringen avseende projektet. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Johansson, B. (red.). (2008). Ska hela Sverige leva? Stockholm: Formas.

Kings, L. (2011). Till det lokalas försvar: civilsamhället i den urbana periferin. Stockholm: Stockholms universitet.

Landsbygdskommittén (2006). Se landsbygden: myter, sanningar och framtidsstrategier : slutbetänkande. Stockholm: Fritzes.

Larsson, L. (2000). Reorganising rural policy: the Swedish Leader II experience. Östersund: Institutet för regionalforskning.

Sätre Åhlander, A.-M. (red.). (2003). Kooperation, ideellt arbete & lokal ekonomisk utveckling. Stockholm: Föreningen kooperativa studier.

Westlund, H. (red.). (2001). Social ekonomi i Sverige. Stockholm: Fritzes.

Regional och lokal utveckling
Publicerad:
2014-11-14 13:20 av julia