Nationella minoriteter – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och nationella minoriteter. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och nationella minoriteter

Utgivningsår: 2014

Forskning som handlar om nationella minoriteter i relation till det civila samhället handlar främst om de organisationer som företräder dessa grupper. Dessa organisationers arbete kan dels handla om att mer allmänt representera och föra minoritetsgruppens talan i olika sammanhang dels att arbeta med identitets- och språkfrågor med anknytning till gruppen. Det förekommer forskning som fokuserar på de nationella minoriteternas historia i Sverige. Olika myndighetsrapporter utvärderar också regeringens genomförande av minoritetspolitiken som sker bland annat med hjälp av olika etniska föreningar. Här berörs främst teman som utsatthet och diskriminering samt frågor om delaktighet och inflytande i samhället.

Aktörer som tar fram kunskap

Forum för nationella minoriteter i Sverige (NAMIS) vid Uppsala universitet. NAMIS är ett nätverk med syfte att förbättra möjligheterna för forskningssamarbete inom temaområdena nationella minoriteter, minoritetsspråk och minoritetskulturer, språkpolitik och kulturpolitik och att fungera som forum för kunskapsutbyte med minoritetsorganisationer, statliga organ och myndigheter som arbetar med språkliga och kulturella frågor samt med praktiker verksamma inom området kulturell och språklig revitalisering. NAMIS har även en referensgrupp vars medlemmar består av forskare och ämbetsmän som är experter på minoritetsfrågor, minoritetskulturer och minoritetspolitik i Norden och i Europa. Gruppen ger även ut rapporter.

Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget är sedan 2010 huvudansvariga för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet.

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdrag att verka för en levande samisk kultur i Sverige. Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära respektive läns invånare och har en rad ansvarsområden. Länsstyrelsen i Stockholm ger ut årliga rapporter om tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk där det civila samhället ofta berörs. Även Sametinget ger ut olika rapporter, oftast olika former av utvärderingar och belyser ofta sammanhang där det civila samhället varit involverat.

Exempel på publikationer

Delegationen för romska frågor (2010). Romers rätt: en strategi för romer i Sverige : ett lands behandling av dess romska befolkning är ett lackmustest för det civila samhället och dess demokrati: betänkande. Stockholm: Fritze.

Henriksson, K. & Kamienski, K. (1998). Finsk väntjänst: frivilligarbete bland äldre sverigefinländare i en svensk storstad. Lund: Gerontologiskt centrum.

Hugo Valentin-centrum (2010). Kunskap för egenmakt: minoritetskvinnor och folkbildningen. Uppsala: Forum för nationella minoriteter i Sverige - Hugo Valentin-centrum.

Lantto, P. (1997). Yttre påverkan och inre respons: de svenska samernas organisering ur ett teoretiskt perspektiv. (Konferensrapport) 

Lantto, Patrik (2000). Tiden börjar på nytt: en analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-1950. (Diss.) Umeå: Umeå universitet.

Lantto, Patrik (2003). Att göra sin stämma hörd: Svenska samernas riksförbund, samerörelsen och svensk samepolitik 1950-1962. Umeå: Kulturgräns norr.

Rodell Olgaç, Christina (2009). Kulturell och språklig revitalisering bland romska barn och ungdomar: en väg till självorganisering. En uppföljning av Allmänna arvsfondens 27 romska projekt åren 1996-2009. Stockholm: Allmänna arvsfonden.

Rodell Olgaç, Christina (2012). 'Romskt föreningsarbete bland barn och ungdomar: på väg mot ett organisationskapital' I Goldstein-Kyaga, K., Borgström, M. & Hübinette, T. (red.). (2012). Den interkulturella blicken i pedagogik: inte bara goda föresatser. Huddinge: Södertörns högskola.

Sveriges Riksdag (2012). Kunskapsöversikt om nationella minoriteter. Stockholm: Sveriges riksdag, Konstitutionsutskottet.

Thomasson, L. (2005). In medias res!: de svenska samernas organisationsproblematik får inte vara tabu I Sköld, P. & Axelsson, P. (red.), Igår, idag, imorgon: samerna, politiken och vetenskapen. Umeå: Centrum för samisk forskning, Umeå universitet.

Ungdomsstyrelsen (2013). Vägar till det minoritetspolitiska målet. Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete 2011-2012. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Nationella minoriteter
Publicerad:
2014-11-17 09:00 av julia