Studiens övergripande forskningsproblem utgår från en utveckling där olika myndigheter allt oftare jämställer ideella föreningar med företag och därmed tillämpar lagar och regler, som egentligen är skrivna för den privata markna­den, på föreningarna. Men frågan är om det handlar om enskilda exempel eller om en sammanhäng­ande utveckling.

Rapporten visar att det är fråga om en mer djupgående utvecklingstendens - en marknadi­sering som påverkar både föreningslivet självt och omvärldens syn på det. Författarna menar att staten i de två fall vi studerat, via sina myndigheter Konkurrensver­ket och Konsumentverket, tenderar att agera i marknadens tjänst. Något som sammanfattas med följande tre aspekter:

hur nyliberala tankesätt institutionalise­rats via New Public Management i offentlig verksamhet
hur myndigheter tillåts göra långtgående interventioner i marknaden för att trygga konsumtionen och idén om effektiva marknader
hur den ideella sektorns organisationer effektiviseras och professionaliseras och hur en tilltagande del av dessa organisa­tioner också tycks existera och utvecklas via olika kommersiella marknadslösningar snarare än genom offentliga bidrag.

Rapporten bygger på två olika fallstudier. I det ena fallet ledde en omfattande utredning från Konkurrensverket av Bilsportsförbundet till att förbundet uppmanades ändra sina regler, vilket överklagades och blev ett ärende för Marknadsdomstolen under 2011. I det andra fallet framförde Konsumentverket invändningar gentemot Friskis och Svettis gällande vissa aspekter i deras medlemskapsvillkor. Detta ledde så småningom till en korrespondens mellan de båda parterna som mynnade ut i att Frisks och Svettis ser sig tvungna till att ändra sina regler för medlemskap i enlighet med Konsumentverkets rekommendationer.