NäringslivRapport

Marknadsorientering inom folkbildningen: fritt och frivilligt i ett nytt ljus

Avhandlingen behandlar ett skede i folkbildningens historia då uppdragsutbildning gentemot olika grupper arbetslösa växte och blev ett allt viktigare område. Fram till 1997 var uppdragsutbildningen för arbetslösa bidragsfinansierad, därefter upphandlas den. Avhandlingen handlar om förändringar som skett 1997 till 2000 i styrningen inom folkbildningen.

Folkbildningen får under den aktuella tidsperioden ökade inslag av marknadsstyrning, från att i det närmaste uteslutande ha varit bidragsstyrt. Förenklat handlar det om hur olika styrformer påverkar studieförbunden i sin nya utbildarroll. Studiens syfte att undersöka vad som händer med folkbildningens särart under en tid av stora förändringar. Ansatsen är att reda ut hur den nya självbilden konstrueras utifrån ett språkligt perspektiv genom analys av formuleringar i självbiografiska presentationer. De huvudsakliga forskningsfrågorna handlar om hur studieförbunden över tid redigerar sin självbild i samband med mål- och bidragsstyrning och marknadsstyrning. Den andra huvudfrågan gäller hur man kan förstå den redigering av självuppfattningen som sker i studieförbunden. En tredje frågeställning är om en ny självbild leder till utsuddning eller bevarande av folkbildningens särart.

Studien bygger huvudsakligen på intervjuer med studieförbundsföreträdare vid två tillfällen i Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Frikyrkliga studieförbundet (FS) samt Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU).

Resultaten av studien visar på såväl förändring som stabilitet. Vid det första tillfället framträder folkbildningens klassiska retorik där folkbildningen försvaras mot yttre styrning och man inte vill kännas vid någon statlig målsättning för uppdragsutbildning för arbetslösa. År 2000 blir berättelserna mer varierande och det är inte längre lika viktigt att framhålla folkbild­ningens klassiska profil där personlig­hetsutveckling står i fokus. Istället riktar man snarare sin uppmärksamhet mot vad man som studieförbund kan bidra med för att underlätta för de arbetslösa att komma vidare till studier eller arbete, och därigenom förkorta tiden som arbetslös. Flera av studieförbunden har också blivit alltmer beroende av upp­dragsutbildningen för arbetslösa vilket innebär att man har svårt att klara sig ekonomiskt utan dessa uppdrag. Delar av folkbildningens särart, bildningstanken, har trots det förts över till och integrerats med arbetsmarknadsutbildningen.

Näringsliv
Referenser
Artikel
Bok
Uppsats
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället