NäringslivRapport

Församlingen i granskningssamhället

Studiens övergripande idé är att utveckla förståelsen för hur institutionaliseringsprocesser äger rum och vilka former de kan anta i lokala verksamheter, i detta fall modeller för granskning och kvalitet i Svenska kyrkans församlingar. För kyrkan är kontroll inte något nytt men kvalitets- och granskningsmodeller, sprungna ur det marknadsinriktade sammanhang som rubriceras som New Public Management, är nya i den kyrkliga praktiken. Studiens empiriska syfte är att undersöka vad som händer när globala marknadsorienterade modeller för granskning och kvalitet tas i bruk i lokala församlingar. Särskild uppmärksamhet ägnas i detta sammanhang åt församlingarnas diakonala (sociala) arbete. I fokus för avhandlingen är översättningen och implementeringen av tre kvalitets- och granskningsmodeller; TQM (Total Quality Management); Balanced Scorecard och Social Audit i sammanlagt sex församlingar.

En slutsats är att församlingar är återhållsamma med att anamma nya idéer om granskning och kvalitet. Motståndet mot nya granskningskoncept är både organisatoriskt och ideologiskt. Så kallad Top-down-implementering är svår att göra på grund av de lokala församlingarnas självständighet. Ideologiskt värjer man sig mot managementtekniker där församlingen betraktas som ett företag med religiösa experter som producerar nyttigheter till sina kunder. Samtidigt är församlingar i egenskap av arbetsgivare och fastighetsägare ansvariga för begravningsverksamhet m.m. tvingade att redovisa sin förvaltning för offentliga myndigheter. I fallstudier visar sig den interna uppföljningen av församlingens kärnverksamhet (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission) vara av informell karaktär. Undantag är när man bedriver sociala verksamheter i samverkan med andra organisationer då formell redovisning krävs.

Med hjälp av nyinstitutionell teori visas i studien att de studerade modellerna för med sig normer om en idealorganisation. Även om organiseringsmodeller inte institutionaliseras som en rutin, så exponeras församlingarna för dess förväntningar. Genom att anamma en ledningsmodell som till exempel Balanced Scorecard tydliggörs kyrkoherdens roll som chef, med ledningshierarki och gränser som följd. Det är denna typ av rationalitet som de institutionella omgivningarna, som exempelvis statens arbetsmiljöverk, efterfrågar. Det omgivande ”granskningssamhällets” aktörer bidrar till en förskjutning av granskning och kontroll i Svenska kyrkan: från medlemmarnas tro och liv till organisationens resurser och uppträdande.

Studiens resultat baseras på fyra delstudier. Den första är en arkivstudie bestående av material från kyrkokansliets arkiv i Uppsala. Den andra är en fallstudie som inventerat hur en församlings olika verksamheter granskas och redovisas och är grundad på intervjuer med verksamhetsföreträdare och chefer i en församling med tillhörande diakonala verksamheter och den administrativa förvaltningen. En enkät till Svenska kyrkans stiftskanslier bildar bakgrund till den största delstudien, vilken i sin tur bygger på intervjuer med dels konsulter och projektledare (vilka benämns idébärare), dels medarbetare och chefer i de lokala praktikerna. Här ingår även dokumentation från lokala praktiker, artiklar, handledningar och annat metodmaterial till de tre undersökta modellerna Kyrkans Q, Balanserat styrkort och Social redovisning, samt deltagande observationer från kurser/introduktioner av de aktuella modellerna. 

Näringsliv
Referenser
Artikel
Bok
Uppsats
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället