NäringslivRapport

Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer: studieförbunden och deras grundarorganisationer, medlemsorganisationer och samverkansorganisationer

I rapporten beskrivs och analyseras relationerna mellan studieförbunden och deras medlems- och samverkansorganisationer mot bakgrund av att många av de organisationer som anslutit sig under senare tid har en svag eller saknar anknytning till de folkrörelser som studieförbunden en gång uppstod ur. Forskning har visat att studieförbundens särprägel har utmanats, dels av de statliga bidragen som gjort civilsamhället och därmed studieförbunden beroende av statlig finansiering, dels eftersom många av det civila samhällets organisationer blivit utförare av välfärdstjänster och därmed närmat sig näringslivet. Den övergripande forskningsfrågan handlar om att ta reda på om och på vilka sätt som studieförbunden skiljer sig från statliga utbildningsorganisationer och kommersiella organisationer, och om studieförbunden fortfarande är folkrörelseanknutna och ingår i civilsamhället, eller om det utökade antalet medlemmar och de alltmer komplexa relationerna till anknutna organisationer har försvagat studieförbundens tillhörighet till civilsamhället.

Rapportens huvudsakliga slutsatser handlar om att relationerna mellan studieförbunden och de organisationer som på olika sätt är knutna till dem är mångfacetterade. Studieförbundens organisatoriska utveckling från mindre förbund med en liten mängd grundarorganisationer till stora federationer, kan inte beskrivas i termer av antingen civilsamhälle eller marknad. Studierna visar att de dels omges av en smalare krets organisationer, främst deras grundarorganisationer, som är delar av samma folkrörelse och med vilka de har gemensamma värderingar. I det avseendet är studieförbunden delar av det svenska civilsamhället. Samtidigt har studieförbunden också knutit till sig ett stort antal andra organisationer, främst samverkansorganisationer, som i större utsträckning sökt sig till studieförbunden på grund av den praktiska nytta som de kan ha av studieförbunden. Relationerna till dessa yttre organisationer ger studieförbunden möjligheter att expandera sina verksamheter och kan snarare beskrivas som marknadsmässiga.

En central utmaning för studieförbunden i dag beskrivs vara att balansera sina behov att expandera genom att knyta till sig nya organisationer utanför sina naturliga medlemmar, mot kravet att behålla sin legitimitet genom kopplingen till sina grundarorganisationer och därmed sitt ursprung. För att klara det gör studieförbunden bland annat medvetna organisatoriska åtskillnader mellan den smalare krets organisationer som ger legitimitet och den vidare kretsen med vilka man har mer nyttobetonade relationer.

Resultatet bygger på tre empiriska delstudier. Den första tar sin ansats i studieförbundens ursprung i folkrörelserna och är en historisk beskrivning av hur deras federativa strukturer har vuxit fram sedan bildandet och fram till i dag. Den andra delstudien är en intervjustudie som består av personer i ledande ställning inom studieförbunden. Den beskriver hur företrädare för studieförbunden uppfattar relationerna till sina medlems- och samverkansorganisationer. Den tredje empiriska delen utgörs av en enkätstudie, riktad till studieförbundens medlemsorganisationer och samverkansorganisationer. I denna undersöks hur organisationerna uppfattar relationerna till sina respektive studieförbund.

Näringsliv
Referenser
Artikel
Bok
Uppsats
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället