Migration – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och migration. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och migration

Utgivningsår: 2014

Målet för migrationspolitiken är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet (prop. 2014/15:1).

Flera av det civila samhällets aktörer är aktiva inom migrationsfrågor. Delar av det civila samhället tar fram kunskap om migranter, deras situation och historia, som används som en del i ett påverkansarbete. Forskning om civilsamhället kopplat till migrationsfrågor i Sverige rör dels migranters organisering, dels ideella organisationers betydelse för att hävda immigranters rättigheter och även att erbjuda jobb eller ett socialt kontaktnät. På så sätt har detta tema nära koppling till integration som dock behandlas i en separat forskningsöversikt.

Aktörer som tar fram kunskap

Linköpings universitet, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO). REMESO utvecklar en forskningsbaserad förståelse av migration, etnicitet och samhälle utifrån flera perspektiv – individuell erfarenhet, lokalsamhällets utveckling och det civila samhällets relation till arbetsmarknadens förändringar samt skiftande förutsättningar för medborgarskap och välfärd. Dessa teman granskas dels med fokus på framväxten av politik och praxis för regeringar, myndigheter, icke-statliga organisationer, medier, företag och fackföreningar samt i termer av deras konsekvenser för arbetskraftsinvandrare, asylsökande och etniska minoriteter.

Stockholms universitet, Socialantropologiska institutionen. Forskare i det så kallade migrationsklustret som har anknytning till institutionen studerar frågor som genereras ur sociala fenomen och strukturer, som framförallt migration, etnicitet, sociala rörelser och diaspora. Forskningsprogrammet internationell migration och etniska relationer är en fortsättning av Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer - CEIFO - det tvärvetenskapliga forskningsinstitut inom samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet som verkade 1983-2011. Forskningsfrågorna rör orsaker till internationell migration samt dess förlopp och konsekvenser, men även interetniska relationer som uppkommer till följd av internationell migration och olika former av informella nätverk.

Exempel på publikationer

Dahlstedt, M. (2009). The Swedish road to democracy? Governmentality, technologies of citizenship and popular movements. Linköping: REMESO.

Frank, D. (2009). Legitimering av invandringsrestriktiva reaktioner: Byggnadsarbetareförbundet och arbetskraftsmigranterna från Polen och Baltikum. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia. 2009, 98/99.

Hassanen, S. (2007). The role of support systems available to Eritrean asylum seekers: A pilot study commissioned by the National thematic group for asylum and integration (NTG Asyl) and carried out in three districts of Stockholm. Stockholm: Centre for research in international migration and ethnic relations (CEIFO), Stockholms universitet.

Jönsson, C. & Tallberg, J. (Red.). (2010). Transnational actors in global governance: patterns, explanations and implications. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Mesic, N. & Ålund, A. (2011). Asymmetric Partnership; Migrant organisations, trade unions and equality Ombudsman. Revija za sociologiju, 41(1): 51-76

Nestler, Z. (2007). Barn och migration - Utvärdering av projekt riktade till barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund. Stockholm: Arvsfonden.

Nyman-Kurkiala, P. (1999). Att flytta bort och hem igen: sociala nätverk i kedjemigration. Umeå: Umeå universitet.

Odmalm, P. (2004). Civil Society, Migrant Organisations and Political Parties: Theoretical Linkages and Applications to the Swedish Context. Journal of Ethnic and Migration Studies. 30(3): 471-489.

Odmalm, P. (2005). Migration policies and political participation: Inclusion or intrusion in Western Europe? Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Regeringens proposition 2014/15:1. Budgetpropositionen för 2015.

Socialstyrelsen (1999). Social och ekonomisk förankring bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet. Stockholm: Socialstyrelsen.

Ålund, A. & Reichel, I. (2007). Mellan marknad och volontär aktivism: Arbete för social inkludering bland föreningar bildade på etnisk grund. I Dahlstedt, Magnus (Red.). Utbildning, arbete, medborgarskap: Strategier för social inkludering i den mångetniska staden. Umeå: Boréa.

Ålund, A., Mesic N., Kings L. & Dahlstedt, M. (2013).  Framing the mobilization of migrants in Sweden. Migration Letters. 10(3): 1-12

Migration
Publicerad:
2014-11-21 10:08 av julia