Mänskliga rättigheter – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och mänskliga rättigheter. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och mänskliga rättigheter

Utgivningsår: 2014

Inom det svenska civilsamhället finns åtskilliga aktörer som arbetar för att stärka de mänskliga rättigheterna både genom att bilda opinion och genom att mer direkt försöka påverka beslutsfattare. Eftersom de mänskliga rättigheterna är universella och internationellt antagna, är ofta civilsamhällets arbete för mänskliga rättigheter internationellt orienterat. Kampen för de mänskliga rättigheterna har sin historiska grund i det civila samhället. I Sverige finns ett flertal ideella organisationer som ser som sin huvuduppgift att arbeta för de mänskliga rättigheterna och som även har en egen kunskapsproduktion på området. Forskningen om civilsamhället och mänskliga rättigheter i Sverige kan handla om att undersöka hur organisationer arbetar för att främja mänskliga rättigheter inom specifika områden, till exempel barns eller kvinnors rättigheter.  Det finns också studier som belyser organisationers arbete för att motverka diskriminering, rasism med mera. Forskningen kan också handla om olika typer av begränsningar i det civila samhällets frihet att agera fritt och självständigt.

Aktörer som tar fram kunskap på området

Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law. Detta är ett fristående forskningsinstitut med anknytning till den juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Raoul Wallenberg-institutet verkar för mänskliga rättigheter och humanitär rätt genom utbildning, kunskapsspridning och forskningsstöd. Där finns ett stort forskningsbibliotek kring ämnesområdet mänskliga rättigheter. Institutet ger också ut egna forskningspublikationer med fokus på juridik.

Diskrimineringsombudsmannen (DO). Myndigheten arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. DO har kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer för att förebygga diskriminering. DO gör analyser, föreslår lagändringar, skriver rapporter och uppmärksammar beslutsfattare på diskriminerande strukturer. Myndigheten utbildar också arbetsgivare, fackliga organisationer och civila samhället i ett förebyggande arbete mot diskriminering. I DOs uppdrag ingår också att sprida kunskap och information om förbuden mot diskriminering, både till dem som riskerar att diskriminera och till dem som riskerar att diskrimineras. Genom olika medvetandehöjande insatser ska DO se till att alla människor känner till sina rättigheter.

Fonden för mänskliga rättigheter (MR- Fonden). (Swedish NGO Foundation for Human Rights). En stiftelse vars arbete syftar till att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationellt. Stiftelsen arbetar med utbildning och hjälper myndigheter, företag, organisationer och beslutsfattare med information om vad det innebär att arbeta rättighetsbaserat i praktiken. De publicerar också rapporter och utbildningsmaterial.

Exempel på publikationer

Baaz, M. (2010). Rätt och politik i det internationella samhället: essäer och artiklar. Stockholm: Jure.

Herzfeld Olsson, P. (2003). Facklig föreningsfrihet som mänsklig rättighet. Uppsala: Iustus.

Integrationsverket (2001). Samråd och dialog 1. Rapport från Integrationsverkets samråd med NGO:er. Norrköping: Integrationsverket.

Integrationsverket (2002). Samråd och dialog 2. Rapport från Integrationsverkets samråd med NGO:er. Norrköping: Integrationsverket

Malmsten, J. (2007). Den föreningsdrivna antirasismen i Sverige: antirasism i rörelse. Linköping: Linköpings universitet.

Mänskliga rättigheter
Publicerad:
2014-11-17 08:46 av julia