Lag och rätt – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och lag och rätt. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och lag och rätt

Utgivningsår: 2014

Forskning om det civila samhället i relation till frågor om lag och rätt kan handla om många olika saker. Ett exempel är organisationer som på olika sätt ger juridiskt stöd till medborgare. Forskningen kan också beröra organisationer som ger stöd till brottsoffer eller som hjälper gärningspersoner tillbaka till ett hederligt liv. Andra exempel är forskning om ideellt arbete som syftar till att öka tryggheten i det offentliga rummet exempelvis forskning om grannsamverkan, polisvolontärer eller medborgargarden. Även lagreglerade frivilliguppdrag som lekmannaövervakare, förvaltare eller vittnesstödjare kan vara aktuella här. Ytterligare en typ av forskning som ryms under denna rubrik kan vara forskning om kriminella nätverk som ju också i många fall kan ses som en del av det civila samhället.

Aktörer som tar fram kunskap

Stockholm Center for Civil Society Studies. Centret är en del av Handelshögskolan i Stockholm, men har även samarbeten med Stockholms universitet och Örebro universitet. Studierna utförda vid forskningscentret handlar dels om att karakterisera det organisatoriska landskapet avseende civilsamhället, dels om fördjupningar kring hur ideella organisationer styrs, leds och arbetar. Bland annat har forskarna varit involverade i Johns Hopkins Comparative Nonprofit Sector-projektet där svenska data från 1992 och 2002 analyserats. Vidare finns ett forskningsprojekt om stiftelser samt kooperativ. 

Brottsförebyggande rådet. Brå tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning för att ta fram ny kunskap och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. Myndigheten genomför bland annat den nationella trygghetsundersökningen (NTU) och Politikernas trygghetsundersökning (PTU) där vissa frågor har anknytning till det civila samhället såsom till exempel frågor kring otillåten påverkan mot förtroendevalda utförd av grupperingar i det civila samhället. Brå har också tagit fram kunskap om verksamheter som polisens volontärer, grannsamverkan och lekmannaövervakare. 

Brottsoffermyndigheten. Myndighetens övergripande mål är att arbeta för att främja alla brottsoffers rättigheter samt uppmärksamma deras behov och intressen. Brottsoffermyndigheten arbetar med brottsskadeersättning, delar ut medel från Brottsofferfonden till forskning och andra brottsofferinriktade projekt drivna i ideell, offentlig eller privat regi. Vidare ska myndigheten samla och sprida information och forskningsresultat för att bidra till ett bättre bemötande och behandling av brottsoffer.

Brottsofferjouren. Organisation arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som behövs för att hitta vägen tillbaka. Brottsofferjourens förbundskansli samlar varje år in statistik från alla lokala ideella brottsofferjourer och sammanställer uppgifterna för att ge en sammantagen bild av den brottsofferstödjande verksamheten för hela Sverige.

Exempel på publikationer

Baier, M. (2010). ’Citizen participation in legal decision making’. I Lemann Kristiansen, B. & Storggaard, A. (red). Nordisk retssociologi. Status - aktuelle udfordringar - visioner. Copenhagen: Jurist- og Økonomforbundets Forlag.

Barlind, S. (2011). Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer. En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund. Stockholm: Brottsofferjourernas Riksförbund.

Brottsförebyggande rådet (2000). Grannsamverkan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket (2008). Vittnesstöd: utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Umeå: Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket.

Ekström, E. & Eksten, A. (2010). Volontärer inom polisen: analys och rekommendationer. Stockholm: Brottsförebyggande rådet

Engström, F. & Hellman, P. (2010). Ungdomars fri- och rättigheter i föreningsliv och skola. Stockholm: Norstedts juridik.

Gjems-Onstad, O. (1995). Rettslige rammebetingelser for tredje sektor i Norge og Norden. Frivillig organisering i Norden.

Friberg, K. (red.). (1997). Folkrörelser i brottsförebyggande arbete. Stockholm: Sober.

Hörnqvist, M. (2001). Allas vårt ansvar - i praktiken: en statligt organiserad folkrörelse mot brott. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Jess, K. (2010). Värdet av Unga KRIS – en samhällsekonomisk utvärdering. Stockholm: Allmänna Arvsfonden.

Jonsson, A C., Andersson, L., Alkan Olsson, J. & Johansson, M. (2011) ‘Defining goals in participatory water management: merging local visions and expert judgements’. I Journal of Environmental Planning and Management. 54(7): 909-935

Kindgren, J. (2012). Lekmannaövervakare inom frivården. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Lalander, Philip (2010). Ung kriminell eller bara annorlunda bakgrund? Gemenskap, identitetsutveckling och integration inom Unga KRIS. Stockholm: Allmänna Arvsfonden.

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (2009).  RFS frivilliga samhällsinsatser värda 463 miljoner kronor - en studie om värdet av de laganknutna frivilliguppdragen. Stockholm: Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare.

Svensson, O. (2012). Grannsamverkan i flerfamiljshus - effektiv och uthållig metod. Rapport från en utvärdering som genomförts som följeforskning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Ryding, A. (2005). Välviljans variationer: moraliska gränsdragningar inom brottsofferjourer. Lund: Lunds universitet.

Sandberg, P. (2011). Att värna sina intressen - Svenska Bryggareföreningen, nykterhetsrörelsen och lagstiftningen. Näringslivshistoria i Sverige.

Svensson, K. (1994). De professionella amatörerna: en rapport om frivårdens arbete med lekmannaövervakare. Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen.

Sørensen, K.,  Engsig, K. & Neville, M. (2014). Social Enterprises: How Should Company Law Balance Flexibility and Credibility? European Business Organization Law Review, 15(2): 267-308.

Trägårdh, L. & Vamstad, J. (2009). Att ge eller att beskattas: avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder. Stockholm: Publit.

Vamstad, J. & Trägårdh, L. (2010). Statens strukturerande makt: om det svenska civilsamhällets ekonomiska och juridiska förutsättningar. Rodina, 10: 64-67.

Wijkström, F. (1998). Hate groups and outlaw bikers: part of civil society? I Wijkström, F. (red.). Different faces of civil society. Stockholm: Economic Research Institute, Stockholm School of Economics.

Wijkström, F. (1998). Outlaw biking in alternative frames of interpretation. I Wijkström, F. (red.). Different faces of civil society. Stockholm: Economic Research Institute, Stockholm School of Economics.

Voigt, S. (2009). Civil society elements in European court systems: towards a comparative analysis with partial reference to economic factors. I Pérez Díaz, V. (red.). Markets and civil society: the European experience in comparative perspective.  New York: Berghahn Books.

Öhlund, T. (2014). Sociala inventioner och institutionella traditioner – En utvärdering av 36 Arvsfondsprojekt inriktade mot unga och kriminalitet under åren 1995 – 2013. Stockholm: Allmänna Arvsfonden.

Lag och rätt
Publicerad:
2014-11-17 08:00 av julia