Konsumentfrågor – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och konsumentfrågor. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och konsumentfrågor

Utgivningsår: 2014

Forskningen som berör det civila samhället i relation till konsumentfrågor domineras av studier om den konsumentkooperativa rörelsen. Studierna handlar bland annat om rörelsens historiska framväxt, dess relationer med omvärlden och betydelse för den nationella politiken. Det finns även forskning om organisationer som arbetar med information och rådgivning till konsumenter och i viss mån om dessa organisationers påverkansarbete. Ytterligare forskning inom området handlar om organisationer som verkar för att märka produkter och tjänster som förvissar konsumenten om att de tillverkats på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt.

Aktörer som tar fram kunskap

Stockholm Center for Civil Society Studies. Centret är en del av Handelshögskolan i Stockholm, men har även samarbeten med Stockholms universitet och Örebro universitet. Flera av studierna vid forskningscentret är inriktade mot att beskriva det svenska civilsamhällets omfattning och struktur. Andra studier utgör fördjupningar kring hur ideella organisationer styrs, leds och arbetar. Forskare knutna till SCCSS har också kartlagt förekomsten av kooperativ i Sverige, studerat deras funktion och genomfört jämförelser med andra länder. Ett projekt vid centret har särskilt fokuserat på producentkooperativ och analyserat medlemmarnas roll i det strategiska beslutsfattandet.

Konsumentverket. Myndigheten arbetar med rättsskydd, produktsäkerhet och information för att öka tryggheten och kunskapen hos både privatpersoner och näringsidkare. Myndigheten ansvarar också för att fördela statligt stöd till organisationer på konsumentområdet. Konsumentverket bevakar och analysera marknaderna ur ett konsumentperspektiv och genomför en årlig enkätundersökning, Konsumentverkets marknadsundersökning (KMU), som ett led i detta arbete. Konsumentverket har också gett ut ett antal rapporter som handlar om frivilligorganisationers konsumentprojekt.

Kooperativa Förbundet (KF) är paraplyorganisationen för Sveriges konsumentföreningar och är samtidigt en detaljhandelskoncern med dagligvaror som kärnverksamhet. Föreningen Kooperativa Studier (FKS) har tidigare gett ut tidskriften Kooperativa Studier samt forskningsantologin Kooperativ årsbok. 

Exempel på publikationer

Aléx, P. (1994). Den rationella konsumenten: KF som folkuppfostrare 1899-1939. Stockholm: Symposion.

Aléx, P. (2005). From alternative to trademark: The consumer co-operative movement in Sweden. I Prinz, M (red.). Consumerism versus capitalism?: Co-operatives seen from an international comparative perspective. Ghent: Amsab-Institute of Social history.

Bengtsson, B. (1993). Prosperous ambivalence: Housing cooperatives in Sweden. Gävle: Statens institut för byggnadsforskning.

Boström, M. & Klintman, M. (2011). Eco-standards, product labelling and green consumerism. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Eriksson, C B. (1995). Föreställningar och värderingar i en organisation under förändring: En studie av identitetsuppfattningar inom konsumentkooperationen. Uppsala: Uppsala universitet.

Finansdepartementet (1999). Folkrörelsernas roll i konsumentpolitiken: Överläggningar med folkrörelse- och konsumentorganisationer. Stockholm: Regeringskansliet, Finansdepartementet.

Friberg, K. (2012). Visions and organisation: Kooperativa förbundet and the social question in Sweden. I Hilson, M., Markkola, P. & Östman, A-C. (Red.). Co-operatives and the social question: the co-operative movement in northern and eastern Europe c. 1880-1950. Cardiff: Welsh Academic Press.

Friberg, K. (2005). The workings of co-operation: A comparative study of consumer co-operative organisation in Britain and Sweden, 1860 to 1970. Växjö: Växjö universitet.

Giertz, E. (2008). Planekonomiskt tänkande erövrar konsumentkooperationen. I Giertz, E. (Red.) Då förändras Sverige: 25 experter beskriver drivkrafter bakom utvecklingen. Lund: Studentlitteratur.

Hwang, S-J. (1995). Folkrörelse eller affärsföretag: Den svenska konsumentkooperationen 1945-1990. Stockholm: Stockholms universitet.

Jansson, H. (1995). Frivilligorganisationer, projektarbete och konsumentpolitik. Örebro: Högskolan i Örebro.

Jansson, H. (1997). Utvärdering av frivilliga organisationers konsumentprojekt. Stockholm: Konsumentverket.

Nordiska ministerrådet (1993). Kartläggning av konsumentpolitiskt arbete i frivilliga organisationer. København: Nordiska ministerrådet.

Pestoff, V A. (1990). Nonprofit organizations and consumer policy: The Swedish model. I Anheier, H K. & Seibel, W. (Red.) .The third sector: Comparative studies of nonprofit organizations. Berlin: W. de Gruyter.

Stryjan, Y. & Wijkström, F. (1996). Cooperatives and Nonprofit Organizations in Swedish Social Welfare. Annals of Public and Cooperative Economics, 67(1): 5-27.

Theien, I. (2005). Two phases of consumer co-operation in Scandinavia: Pre-war pluralism and post-war unification under social democracy. I Prinz, M. (Red.). Consumerism versus capitalism?: Co-operatives seen from an international comparative perspective. Ghent: Amsab-Institute of Social history.

Wijkström, F. & Johnstad, T. (Red.). (2000). Om kooperation & social ekonomi. Kooperativ Årsbok 2000. Stockholm: Föreningen Kooperativa Studier.

Konsumentfrågor
Publicerad:
2014-11-19 18:07 av julia