JämställdhetRapport

Så skriver vi historia: Den svenska kvinnorörelsen ur ett historiografiskt perspektiv

Kvinnovetenskaplig tidskrift, 21(4): 5-27

(Sammanfattningen är baserad på artikelns sammanfattning.)

Denna artikel redogör för en historiografisk studie av kvinnorörelsen i Sverige vid sekelskiftet 1900. Det fokuserar på tre författare: Alexandra Gripenberg, Lydia Wahlström och Gurli Linder. Alla var aktivister, men endast Wahlström var en professionell historiker. Studien analyserar broschyrer skrivna precis innan den intensiva period av rösträttskampanjer på 1910-talet och 20-talet. Materialet visar en tydlig trend mot skrivandet av en homogen historia av kvinnorörelsen där konflikter tonas ned. Pamfletterna fokuserar på konkreta reformer och krav. Kvinnorörelsen i Sverige sägs vara reformistisk, civiliserad och att den bygger i huvudsak på kvinnors arbete. Även om det har varit många viktiga män aktiva i rörelsen, ges deras roll i frigörelseprocessen liten uppmärksamhet i berättelserna. Fredrika Bremer och ett par andra kvinnliga pionjärer pekas ut som grundarna av rörelsen och uteslutandet av vissa grupper och riktningar från övervägande är uppenbar. Mer radikala rörelser marginaliseras i berättelsen. Men skillnaderna mellan författarna är ändå synliga, särskilt i sina attityder gentemot liberalismen och mot männens roll i rörelsen. Berättelserna tolkas i artikeln som ett uttryck för en viss typ av feminism och som ett viktigt medel för att skapa traditioner inom en social rörelse.

Jämställdhet
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället