JämställdhetRapport

Kvinnokamp: Synen på underordning och motstånd i den nya kvinnorörelsen

Kvinnokamps syfte är att analysera ideologiska hållningar inom den nya kvinnorörelsen i Sverige under 1970-talet. I avhandlingen används teorier om sociala rörelser för att studera hur kunskap produceras i den nya kvinnorörelsen. Fokus ligger på kunskapsproduktion i förhållande till tre begrepp: kvinnoförtryck, kvinnokamp och kvinnofrigörelse. Genom att analysera hur olika delar av kvinnorörelsen ser på begreppen framträder olika förståelser av hur kvinnors underordning ser ut, med vilka metoder den ska motverkas och vad som är målet för kvinnokampen. Det material som analyseras är främst organisationer och gruppers internt och externt riktade texter och i andra hand nutida intervjuer med aktiva i grupperna.

Emma Isaksson identifierar tre dominerande ideologiska projekt inom 1970-talets kvinnorörelse. För det första, socialistisk feminism, som rör förhållandet mellan kapitalism och kvinnoförtryck. Den influeras av såväl anglosaxisk radikalfeminism som marxistisk teori. De två influenserna var ibland svåra att sammanfoga, vilket tog sig uttryck i motsättningar inom socialistiskt feministiska grupper och organisationer som Grupp 8 och Arbetets Kvinnor.

För det andra studeras det kvinnokulturella befrielseprojektet. Betydelsen av kvinnokultur skiftar under 1970-talet, från konstnärliga uttryck knutna till kvinnorörelsen, till ett så kallat kvinnligt förhållningssätt. Målet var att uppvärdera kvinnors erfarenheter och sätta deras egna önskemål i centrum för kvinnokampen och därmed utmana det manliga tolkningsföreträdet.

Lesbisk kvinnokamp är den tredje inriktningen som analyseras. Den lesbiska feminismen utmanar heterosexualiteten som norm, såväl i samhället som inom kvinnorörelsen. Kvinnoförtryck analyserades i förhållande till sexualitet och lesbiskhet blev därmed en form av kvinnokamp. 

Jämställdhet
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället