JämställdhetRapport

Föreningslivet i Sverige: Välfärd, socialt kapital, demokratiskola

I rapporten undersöks föreningslivet i Sverige genom fyra frågor: Vilka befolkningsgrupper söker sig till olika typer av föreningar? Hur varierar olika typer av medlemskap mellan olika befolkningsgrupper? Hur varierar olika typer av medlemskap mellan olika typer av föreningar? Inom vilka befolkningsgrupper har föreningsdeltagandet förändrats?

För att svara på frågorna används intervjuer med över 5000 personer från Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökningar om levnadsförhållanden. Rapporten jämför undersökningar från 1992 och 2000. Efter den här rapporten ändrades SCB:s metod för att klassificera ideella föreningar, vilket gör att det är svårt att jämföra resultaten med nyare publikationer från SCB.

Antalet aktiva och passiva medlemmar i ideella föreningar sjönk i Sverige under 1990-talet, enligt rapporten. Istället drar ett minskande antal förtroendevalda ett allt större lass. Mäns aktiviteter minskade mer än kvinnors, så att kvinnor var medlemmar och aktiva i nästan lika hög grad som män år 2000. Trots det fortsatte män att dominera de flesta former av ideell aktivitet. Det gällde särskilt de aktiviteter som ger tillgång till makt och inflytande: förtroendeuppdrag, att tala på möten och att ta beslut. Män och kvinnor är även i hög grad engagerade i olika typer av organisationer, vilket speglar samhällets föreställningar om kön.

Rapporten undersöker även hur förändringar i föreningslivet i Sverige påverkar individers sociala och politiska kapital och ramar in resultaten med en analys av trender i samhället i övrigt.

Jämställdhet
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället