JämställdhetRapport

Civilsamhällets lokala genuskontrakt

I denna antologi presenteras lokala analyser och jämförelser av nordiska välfärdsmodeller, arbetsmarknader och könsrelationer samt förändringsmönster under perioden 1991-2001 i den nordiska regionen. Geografiskt handlar studierna om kommuner och regioner i Finnmark och Troms i Norge, Norrbotten i Sverige, Lappland i Finland samt Island, Färöarna och Grönland i sin helhet.

I kapitlet diskuteras och exemplifieras utifrån de lokala fallstudier civilsamhällets roller och funktioner i det lokala samhället. Ett antal områden och arenor berörs: den lokala arbetsmarknaden, rollen som serviceproducent, röstmobilisering, identitetssskapande och informell ekonomi. Inledningsvis konstateras att historia, traditioner, geografi liksom den lokala kulturen är betydelsefulla faktorer för hur civilsamhället utvecklas. Den nationella välfärdsmodellen utgör en överordnad kontakt för civilsamhällets handlingsutrymme och har en styrande roll i den lokala kontexten. Ett gemensamt problem för de regioner och kommuner som ingår i studien är emellertid avfolkningen som innebär att det civilsamhället får svårare att fungera som stöd för den enkilda individen och som arena för det politiska samtalet, för mobilisering och för det lokala politiska motståndet som riktas mot en oönskad samhällsutveckling. Ett minskat befolkningsunderlag till trots utgör det civila samhället, både de formellt organiserade delarna och de mer informella delarna såsom nätverk och mellanmänskliga relationer, ett viktigt socialt fält för olika former av lokala anpassningsstrategier i förhållande till extern drivna förändringar. I fallstudien identifieras olika strategier. Fallstudierna visar på en tydlig uppdelning av civilsamhället mellan män och kvinnor. Kvinnors och mäns deltagande ser olika ut, de är engagerade i olika föreningar, gör olika sysslor inom föreningarna och återfinns på olika nivåer inom organisationerna. Kvinnorna utpekas oftare än män som eldsjälar och aktiva i byautveckling och motståndsrörelser. På formella poster där beslutsfattande ingår, t.ex. ordförandeskap i bygdeföreningar, finns männen i minst lika hög utsträckning som kvinnor. Anpassningsstrategier drivs av både kvinnor och män men kvinnor tycks oftare anta en aktiv roll och använda motståndsstrategier. Genuskontrakt som är förhärskande inom andra samhällsområden återspeglas inom det civila samhället. Inom vissa områden pågår dock en brytning; precis som männen går in i omsorgsarbeten inom den offentliga sektorn har de även när kvinnorna flyttar fått ta en större roll när det gäller den informella omsorgen för åldrande föräldrar. En annan förändring är kvinnors ökade aktiva roll i byautvecklingsföreningar och på styrande poster inom dessa. Kvinnor använder sig av strategier att mobilisera både aktiviteter och en gemensam röst i det civila samhället då de inte får plats på den näringspolitiska eller institutionaliserade politiska arenan. Frågan om man genom detta lyckas förändra rådande genuskontrakt kräver dock ytterligare forskning.  

Jämställdhet
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället