JämställdhetRapport

Anställda feminister och feministiska arbetsgivare: Ett dilemma för systerskapet

Kvinnovetenskaplig tidskrift, 21(4): 65-80

(Denna sammanfattning är delvis baserad på artikelns engelska sammanfattning.)

Den nya kvinnorörelsen på 1960-talet och 1970-talet betraktade den platta, icke-hierarkiska organisationsformen som en nödvändig förutsättning för att förändra kvinnors medvetenhet liksom samhället i stort. Även om det snart stod klart för många kvinnor att denna organisatoriska form hade egna problem (t.ex. informella ledare) var fortfarande den platta struktuenr tilltalande och fungerade väl för många grupper som arbetar på 1990-talet.

Utifrån en feministisk och kulturteoretisk synpunkt illustrerar denna artikel de spänningar som uppstår mellan feministiska medarbetare och feministiska arbetsgivare med hjälp av två organisationer inom den samtida svenska kvinnorörelsen. De två föreningar som studeras i artikeln är en kvinnojour i en medelstor svensk stad och en grupp som gav ut en feministisk tidskrift vars uttalade mål var att erbjuda ett forum för feministisk debatt. Denna grupp är verksam i en tätort.

De teoretiska utgångspunkterna finns i skärningspunkten mellan flera forskningstraditioner: nya kulturteoretiska perspektiv på sociala rörelser, svenska och skandinaviska studier av kvinnorörelsen, teorier om offentlighet, medier och demokrati, nyare utvecklingar inom feministisk offentlighetsteori och narrativ identitetsteori. Det empiriska materialet har i huvudsak inhämtats via deltagande obersvation som en del i ett större avhandlingsprojekt.

Undersökningen visar att en av de främsta orsakerna till spänningarna mellan arbetstagare och arbetsgivare är konflikten mellan olika intressen och typer av rationalitet. Dessa sammandrabbningar har fått konsekvenser både för den inre interaktionen inom grupperna och deras förmåga att uppnå sina mål. Kraven på effektivitet inom gruppen och anpassning till institutionella krav från finansiärer står i konflikt till de feministiska mål som föreskriver obyråkratiska sätt att fungera liksom jämlikt deltagande. Den faktiska samverkan inom grupperna bedömdes i förhållande till idealet om den platta organisationen, vilket ofta ledde till besvikelser.

Artikeln argumenterar för att feministiska arbetstagare och arbetsgivare behöver erkänna att dessa två roller omfattar särskilda intressen och olika typer av rationalitet som ibland kan vara motstridiga. Författaren uppmanar feminister att diskutera dessa frågor på ett konstruktivt och att prova olika och innovativa sätt att kombinera olika typer av rationalitet utan att ge upp övergripande feministiska mål.

Jämställdhet
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället