Högre utbildning – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och högre utbildning. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och högre utbildning

Utgivningsår: 2014

Universitet och högskolor kan ses som en arena där kunskap och drivkrafter omsätts till nya lösningar i företag, offentlig verksamhet eller i det civila samhället. Högskolans huvuduppgifter är forskning, undervisning och den så kallade tredje uppgiften som innebär att samverka med övriga samhället och informera om sin verksamhet. Med Högre utbildning menas här eftergymnasial utbildning som högskole- och universitetsstudier samt eftergymnasiala yrkesutbildningar. Universitet och högskolor drivs framförallt som myndigheter men ett fåtal har huvudmän inom det civila samhället eller drivs av kommersiella aktörer. Detsamma gäller för yrkeshögskoleutbildningarna. Det vanligast förekommande forskningstemat som rör civilsamhället och den högre utbildningen utgörs av studier om engagemanget bland studenter och om deras organisering i studentföreningar. Forskningen om det civila samhället i relation till högre utbildning verkar dock generellt sett vara mycket begränsad.

Aktörer som tar fram kunskap

Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet). Myndigheten bedriver kvalitetssäkring och juridisk tillsyn och ansvarar för statistik och uppföljning på högskoleområdet. UK-ämbetet sammanställer följaktligen även statistik om enskilda huvudmän för högskolor som tillhör det civila samhället.

Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet är en ideell förening med myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen i form av att fördela statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Vissa folkhögskolor anordnar även eftergymnasial yrkesutbildning. Folkbildningsrådet lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet. Organisationen är även intresseförening för folkbildningen med vissa uppdrag från medlemmarna Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Folkbildningsrådet publicerar statistik och olika slags rapporter.

Exempel på publikationer

Abrahamsson, K. (2007). Från arbetarhögskola till forskningscirkel: Svenska bildningsvägar i utbildningsexpansionens samhälle. Stockholm: Premiss.

Ostrander, S. A. (2004). Democratic civic participation, and the university: A comparative study of civic engagement on five campuses. Nonprofit and voluntary sector quarterly, 33(1): 74-93

Regeringens proposition 1992/93:231: Högskolor i stiftelseform: Mångfald för kvalitet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sjöberg, Johan (2006). Konflikten om Studentföreningen: Ungdom och politik på 1840-talet. Acta Gestricio-helsingiae 2004-2006: 28-36

Skoglund, C. (1991). Vita mössor under röda fanor: Vänsterstudenter, kulturradikalism och bildningsideal i Sverige 1880-1940. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

SOU 1989:50. Stiftelser för samverkan: Slutbetänkande av Utredningen rörande stiftelser för samverkan mellan högskola och näringsliv. Stockholm: Allmänna förlaget.

SOU 2006:36. För studenterna - om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar. Betänkande av studentkårsutredningen. Stockholm: Fritzes.

Sundbom, L. (1992). Studenterna och alkoholen: en undersökning av alkoholvanorna bland medlemmarna i Uppsala studentkår. Uppsala: Samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet (SAMU).

Widding, U. (2006). Identitetsskapande i studentföreningen: Köns- och klasskonstruktioner i massuniversitetet. Umeå: Umeå universitet.

Åhsberg, B. (1995). Studenter och storpolitik: Sverige och det internationella studentsamarbetet 1919-1931. (Diss.). Lund: Lunds universitet

Högre utbildning
Publicerad:
2014-11-21 15:34 av julia