Hälso- och sjukvård – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och hälso- och sjukvård. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och hälso- och sjukvård

Utgivningsår: 2014

Hälso- och sjukvårdspolitiken är en central del av den svenska välfärdsmodellen och bygger på allas lika rätt till hälso- och sjukvård. Även om hälso- och sjukvårdslagen är knuten till landstingen har delar av civilsamhället länge bedrivit vissa verksamheter på offentligt uppdrag, till exempel inom missbruksvården och inom området psykisk ohälsa. Totalt sett är det dock en mycket liten del av hälso- och sjukvården som drivs i ideell regi, även om införandet av Lagen om valfrihet inom vård och omsorg öppnade för fler utförare från det civila samhället. År 2009 skrev regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting under en så kallad Överenskommelse. Ett syfte med Överenskommelsen är att öka mångfalden av aktörer inom det sociala området samt till att utveckla välfärden. Forskningen om hälso- och sjukvård i relation till det civila samhället handlar i stor utsträckning om de icke-vinstdrivande aktörernas särart och villkor. Viss forskning handlar även om personal som bedriver hälso- och sjukvård i form av personalkooperativ. Vidare finns även forskning som studerar patientföreningar och anhörigas sammanslutningar.

Aktörer som tar fram kunskap

Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap och Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Flera forskningsprojekt berör det civila samhället inom det sociala området, däribland hälso- och sjukvården. Ett exempel är forskning om diakoniinstitutionernas arbete för sjuka och äldre  personer, ett annat är forskning om volontärer inom vården.

Lunds universitet, Socialhögskolan, Civilsamhälle och socialt arbete (CSSA). 2008 startade en forskargrupp med inriktning mot det civila samhället och med särskild fokus på det sociala området. Forskargruppen studerar välfärdens förändrade villkor och organisering samt hur det civila samhället påverkas av och påverkar välfärden.

Överenskommelsen inom det sociala området. Överenskommelsen mellan regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och de aktörer som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) företräder syftar till att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare och att främja en mångfald av aktörer inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Arbetet med att följa upp Överenskommelsen leds av en gemensam arbetsgrupp där de tre parterna finns representerade. Till sin hjälp har gruppen ett kansli som bland annat arbetar med att sprida kunskap och information om Överenskommelsen. Överenskommelsen utvärderas med en årlig uppföljningsstudie samt en årlig tematisk studie.

Famna. Famna är en intresseorganisation som vill skapa bättre villkor för aktörer från civilsamhället som bedriver vård och social omsorg. Famna verkar för att regering och riksdag ska utveckla en samlad politik för den idéburna vård- och omsorgssektorn i syfte att stimulera dess utveckling och tillväxt. Famna tar fram en rad olika rapporter om civilsamhällets aktörer som bedriver vård och omsorg, bland annat en årlig tillväxtrapport, där man kan följa medlemsorganisationernas utveckling och tillväxt.

Exempel på publikationer

Bäckström, A. (2001). Svenska kyrkan som välfärdsaktör i en global kultur: en studie av religion och omsorg. Stockholm: Verbum.

Carlsson, C. (2005). Advocates and voices: Swedish patient associations, their importance to individuals with cancer and collaboration with health care. Lund: Lunds universitet.

Gavelin, K., Kassman, A. & Engel, C. (2010). Om idéburna organisationers särart & mervärde: En forskningskartläggning. Tematisk studie 1. Stockholm: Överenskommelsen.

Grosse, J. (2005). Nonprofitorganisationer inom vård och omsorg: En explorativ genomgång av kunskapsläget i Sverige, Kanada och Storbritannien. Stockholm: Sköndalsinstitutet.

Handikappförbundens samarbetsorgan (2004). Om påverkansarbete och prioriteringar i hälso- och sjukvården: En rapport från Handikappförbundens samarbetsorgan. Sundbyberg: Handikappförbundens samarbetsorgan.

Harding, T. (2012). Framtidens civilsamhälle: Underlagsrapport 3 till Framtidskommissionen. Stockholm: Statsrådsberedningen, Regeringskansliet.

Johansson, H., Kassman, A. & Scaramuzzino, R. (2011). Staten och det civila samhällets organisationer i ett föränderligt välfärdssamhälle: Perspektiv på en överenskommelse. Andra tematiska studien. Stockholm: Överenskommelsen.

Johansson, O. (2011). Tjäna eller tjäna – Om vård eller vinst. Stockholm: Famna.

Karlsson, M. & Markström, U. (2013). Idealitet i omvandling? Om det civila samhällets organisationer på psykiatriområdet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Lindkvist, L. (1995). Medarbetarägd sjuk- och hälsovård: Employee-owned health care in Sweden. Växjö: Högskolan i Växjö.

Lindkvist, L. (1996). Medarbetarägd tandvård: Om personalkooperativa tandvårdskliniker i Landstinget Kronoberg och medarbetarägd sjukvård i Sverige. Växjö: Högskolan i Växjö.

Olsson, A. (Red.). (2009). Vinst och värderingar: I non profit vård och social omsorg. Stockholm: Famna.

Tillväxtverket (2012). Varför är det så få idéburna organisationer i välfärden?.  Stockholm: Tillväxtverket.

Whitaker, A. (1999). Frivilligmedverkan i vården. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 2007:37. Vård med omsorg. Möjligheter och hinder: Betänkande från Delegationen för mångfald inom vård och omsorg. Stockholm: Fritzes.

Hälso- och sjukvård
Publicerad:
2014-11-20 21:23 av julia