Funktionshinder – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och funktionsnedsättning. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och funktionsnedsättning

Utgivningsår: 2014

Innehållsförteckning

En grundläggande del i funktionshinderspolitiken är arbetet mot diskriminering. Det vill säga att alla människor ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället, oavsett funktionsförmåga. Det finns en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken som sträcker sig mellan 2011 och 2016 där det civila samhällets aktörer specifikt lyfts fram. Ideella intresseorganisationer fyller en viktig roll vid genomförandet av insatser som rör personer med funktionsnedsättning. Till exempel i arbetet för att förbättra tillgängligheten i offentliga lokaler eller mer generellt, genom att tillföra ett funktionshindersperspektiv inom olika verksamheter. Forskning om funktionsnedsättning och det civila samhället har historiskt fokuserat på funktionsnedsatta personers möjlighet och rättigheter att komma bort från institutioner. Idag handlar organisationernas arbete mycket om allas lika rätt att ta del av samhällets resurser till exempel i form av att åka kollektivt eller att besöka en idrottsanläggning. Det finns också studier som undersöker funktionshinderrörelsens organisationer.

Aktörer som tar fram kunskap

Diskrimineringsombudsmannen (DO). Myndigheten arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. DO har kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer för att förebygga diskriminering, bland annat utifrån funktionsförmåga. DO gör analyser, föreslår lagändringar, skriver rapporter och uppmärksammar beslutsfattare på diskriminerande strukturer. Genom olika medvetandehöjande insatser ska DO se till att alla människor känner till sina rättigheter. DO samverkar ofta med organisationer i det civila samhället i sitt arbete för att motverka diskriminering.

Exempel på publikationer

Danermark, B. & Bjarnason, S. (2014). Möjligheter och hinder att nå arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Utvärdering av 60 projekt som fått ekonomiskt stöd av Arvsfonden inom området arbete, sysselsättning och funktionsnedsättning. Stockholm: Allmänna Arvsfonden.

Boström, G. (2008). Hälsa på lika villkor?: Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Carlhed, C. (2007). Medicinens lyskraft och skuggor: om trosföreställningar och symbolisk makt i habiliteringen 1960-1980. (Diss.). Uppsala: Uppsala universitet,.

Handikappombudsmannen (2004). Diskriminering och tillgänglighet: Rapport till Diskrimineringskommittén. Stockholm: Handikappombudsmannen (HO).

Johansson, H., Johansson, L. & Scaramuzzino, R. (2011). Mellan deltagande och inflytande: en kartläggning av brukarråd i Skånes kommuner. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Karlsson, M. & Markström, U. (2013). Idealitet i omvandling? Om det civila samhällets organisationer på psykiatriområdet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Förhammar, S. (1995). Organiserad filantropi i Sverige under 1800-talets senare del: Exemplet hjälp till handikappade. Scandia. 2: 159-196.

Göransson, L. (2010). Från projekt till delaktighet – Utvärdering av 44 projekt relaterade till funktionsnedsättningen dövblindhet. Stockholm: Allmänna Arvsfonden.

Hugemark, A. & Roman, C. (2007). Diversity and Divisions in the Swedish Disability Movement: Disability, Gender and Social Justice. Scandinavian Journal of Disability Research, 9(1): 26-45.

Hugemark, A. & Roman, C. (2012). Kamper i handikapprörelsen: Resurser, erkännande, representation. Umeå: Boréa.

Isaksson, G. (2007). Det sociala nätverkets betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter: erfarenheter från kvinnor med ryggmärgsskada och deras män. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Lindberg, L. & Grönvik, L. (2011). Funktionshinderspolitik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Meeuwisse, A. (1997). Vänskap och organisering. En studie av Fountain House-rörelsen. Lund: Arkiv Förlag.

Meeuwisse, A. (2005). Anhörigföreningar: För vem, för vad och varför?  En medlemsundersökning bland tre lokala anhörigföreningar. Malmö: Harecpress.

Myndigheten för vårdanalys (2015). Sjukt engagerad: en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Stockholm: Vårdanalys.

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (2011). En socialförsäkring för alla: Handikappförbundens förslag till en hållbar socialförsäkring. Stockholm: Parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Ravneberg, B. & Solvang, P. (1995). Funksjonshemmedes organisasjoner og personlig assistanse: Skandinaviske utviklingstrekk. I Klausen, K. K. & Selle, P. (Red.). Frivillig organisering i Norden. Oslo: Tano.

Sauer, Lennart & Veronica Lövgren (2014). Kultur med och för personer med intellektuella funktionshinder – en utvärdering av projekt som under åren 1994-2011 erhållit ekonomiskt stöd inom området Kultur och intellektuella funktionshinder. Stockholm: Allmänna Arvsfonden.

Statens folkhälsoinstitut (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Söderholm Werkö, S. (2008). Patient patients?: achieving patient empowerment through active participation, increased knowledge and organisation. (Diss.). Stockholm: Stockholms universitet

Tideman, M., Szönyi, K. & Bergh, S. (2014). Från traditionell omsorg till inflytande och delaktighet – en utmanande process. Utvärdering av 172 projekt med målgrupp personer med intellektuell funktionsnedsättning som under 1994 – 2011 fått ekonomiskt stöd av Allmänna Arvsfonden. Stockholm: Allmänna Arvsfonden.

Funktionsnedsättning
Publicerad:
2014-11-20 16:05 av julia