Försvar och krisberedskap – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och försvar och krisberedskap. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap..

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och försvar och krisberedskap

Organisationer med rötter i civilsamhället har länge haft en viktig roll inom det svenska försvaret. Genom de frivilliga försvarsorganisationerna samlar civilsamhället uppåt en halv miljon frivilliga som inom organisationernas olika expertisområden bidrar med kunskap och arbetskraft till svensk krisberedskap.

Forskning och kunskap inom området försvar och krisberedskap berör bland annat historiska händelser, som exempelvis den svenska skarpskytterörelsens framväxt under mitten av 1800-talet eller det civilsamhälleliga engagemang som under andra världskriget ledde till hemvärnets bildande. Men forskningen beskriver även rörelser som verkat för fred och mot ett större försvar och om statens relation till dessa.

Aktörer som tar fram kunskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB har till uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger de stöd. MSB arbetar tillsammans med bland annat de frivilliga försvarsorganisationerna för att skapa förstärkningsresurser åt krisberedskapens aktörer och delar även ut statsbidrag till dessa. MSB ska också se till att samhället lär sig av det inträffade och i det arbetet spelar kunskapsutveckling en viktig roll. Därför finansierar MSB även forskning och tar fram statistik och rapporter. Då MSB samarbetar med civilsamhället kan en del av den kunskap de producerar ha bäring på sektorn.  

Exempel på publikationer

Andersson, I. (2001). Kvinnor mot krig: aktioner och nätverk för fred 1914-1940. Lund: Lunds universitet.

Brink, L. (2009). När hoten var starka: Uppkomsten av en väpnad folkrörelse. Göteborg: Göteborgs universitet.

Hellstenius, M. (2008). Skjutande borgerliga revolutionärer: Skarpskytterörelsen och 1800-talets liberala moderniseringsprojekt. Malmö: Malmö högskola.

Hjort, M. (2002). Den farliga fredsrörelsen: säkerhetstjänsternas övervakning av fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945-1990: Forskarrapport till Säkerhetstjänstkommissionen. Stockholm: Fritzes.

Höst, M. (red.) (2010). FRIVA - risk, sårbarhet och förmåga: samverkan inom krishantering. Lund: Lunds universitet.

Melin, L. (2003). KBM förstudie "NBC-händelser som kan komma att hota det civila samhället": Förslag till forskningsprojekt: Användarrapport. Umeå: NBC-skydd, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Kronsell, A. & Svedberg, E. (2007). Folkförankring på riktigt? Kön, medborgarskap och demokrati i de frivilliga försvarsorganisationerna. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.

Ottosson, M. & Sörensen, T. (red.). (2008). Borgerlighet i vapen: En antologi om 1800-talets milisrörelse. Malmö: Malmö University Press.

Overud, J. (2005). I beredskap med Fru Lojal: Behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget. Stockholm: Stockholms universitet.

SOU 2001:15.  Frivilligheten och samhällsberedskapen: Betänkande av Frivilligorganisationsutredningen. Stockholm: Fritzes.

SOU 2008:101. Ny inriktning av frivillig beredskapsverksamhet: Betänkande av Utredningen om frivillig försvarsverksamhet. Stockholm: Fritzes.

SOU 2013:8. Den svenska veteranpolitiken: Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. Delbetänkande av Veteranutredningen. Stockholm: Fritzes.

Försvar och krisberedskap
Publicerad:
2014-11-17 11:16 av julia