Enligt regeringens mål för forskningspolitiken ska Sverige vara en framstående forskningsnation. Forskning och innovation ska bedrivas med hög kvalitet och bidra till samhällets- och näringslivets utveckling. Forskningen ska bland annat utveckla demokratiska, kulturella och bildningsmässiga värden i samhället. Samverkan mellan universitet, företag, offentlig sektor och det civila samhället är därför ett viktigt inslag i samhällsutvecklingen. Olika doktorandsammanslutningar och intresseföreningar för forskare överlag är del av det civila samhället. Vetenskaplig forskning om det civila samhället i relation till forskningssektorn verkar dock generellt sett vara mycket begränsad.

Aktörer som tar fram kunskap

Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet). Myndigheten bedriver kvalitetssäkring och juridisk tillsyn och ansvarar för statistik och uppföljning på högskoleområdet. UK-ämbetet sammanställer följaktligen även statistik om enskilda huvudmän för högskolor som tillhör det civila samhället.

Exempel på publikationer

Eklinder-Frick, J. (2014). Sowing seeds for innovation: The impact of social capital in regional strategic networks. Västerås: Mälardalens högskola.

Erixon, F. (1996). Privata forskningsstiftelsers roll och betydelse för svensk kunskapsutveckling. Stockholm: City-universitetet.

Riksdagen (1997). Hur går det för forskningen? Samarbetet mellan vissa forskningsstiftelser och statliga forskningsstiftelser och statliga forskningsfinansierande organ. Stockholm: Sveriges riksdag.

Silander, C., Haake, U. & Lindberg, L. (2014). Intern organisation och styrning av forskningens profilering och finansiering: En studie av svenska högskolor och nya universitet. Stockholm: KK-stiftelsen.

Sörlin, S. (Red.). (2005). ”I den absoluta frontlinjen": En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter. Nora: Nya Doxa.