Folkhälsa – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och folkhälsan. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och folkhälsa

Utgivningsår: 2014

Det civila samhällets aktörer är en viktig del i det förebyggande folkhälsoarbetet och av stor betydelse för att bidra till en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Förutom det faktiska folkhälsoarbetet som bedrivs inom civila samhället har forskning pekat på ett positivt samband mellan engagemang i det civila samhället och hälsa. En teori bakom denna tanke är att människor som engagerar i det civila samhället har högre tillit till sina medmänniskor och att engagemanget ökar känslan av inflytande och delaktighet i samhället. Detta har i sin tur ett positivt samband med människors hälsa. Liksom hälsan är det civilsamhälleliga engagemanget ojämnt fördelat i befolkningen där socioekonomiskt mer utsatta grupper i regel också engagerar sig i föreningslivet i mindre utsträckning och har sämre hälsa än personer som är mer resursstarka.

Aktörer som tar fram kunskap

Ersta Sköndal högskola, Avdelningen för forskning om det civila samhället. Avdelningen bedriver forskning om det civila samhällets organisationer, deras olika verksamheter och medborgarnas ideella engagemang. De projekt som bedrivs har ofta en flervetenskaplig karaktär. Flera forskningsprojekt berör det civila samhället och det sociala området, till exempel det civila samhällets roll i det lokala välfärdssamhället. Vid sidan av forskningen bedrivs även undervisning på såväl doktorand- som masternivå med inriktning mot det civila samhället.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). MUCF tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Myndigheten ger bidrag till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete. Inom det ungdomspolitiska området har MUCF bland annat i uppdrag att ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor och att utveckla den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken. Flera projekt och datainsamlingar rör ungas hälsa, ibland i relation till föreningslivet.

Folkhälsomyndigheten. Denna kunskapsmyndighet har det nationella ansvaret för folkhälsofrågor. Myndigheten verkar för god folkhälsa, utvärderar effekterna av metoder och strategier på folkhälsoområdet, följer hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta. I uppföljningsarbetet över vilka faktorer som påverkar hälsan tar myndigheten bland annat hänsyn till hur frivilligt engagemang påverkar hälsan, exempelvis i den nationella folkhälsoenkäten.

Exempel på publikationer

Hogstedt, C. (Red.). (2003). Välfärd, jämlikhet och folkhälsa: vetenskapligt underlag för begrepp, mått och indikatorer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Hyyppä, M. T. (2007). Livskraft ur gemenskap: om socialt kapital och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur.

Johanson, K. E. (2000). Från tanke till handling: aktiva folkrörelser leder till bättre folkhälsa och ett tryggare samhälle. Stockholm: Sober.

Lundåsen, S. (2005). Frivilliga insatser och hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Lundåsen, S. (2010). Demokratiskola eller hälsoprojekt: forskning om föreningsliv, socialt kapital och inflytande. Stockholm: Sektor3.

Liljeberg, K. (2005). Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande i samhället? En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Magnusson, J. (1997). Frivilliga organisationer och korporativ politik: En fallstudie av Folkhälsoinstitutets, RFSUs, RFSLs och Noaks arks samarbete om hivförebyggande samhällsinsatser. Lund: Lunds universitet.

Olsson, L-E. (2007). Ett delvis ensamt liv: en studie av människor som inte deltar i föreningslivet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Olsson, L.-E. (2005). Frivilligt arbete bland äldre och hälsa – Medborgarundersökning 2005. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Statens folkhälsoinstitut (2011). Delaktighet och inflytande i samhället: kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010: målområde 1. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Statens folkhälsoinstitut (1994). Frivilliga organisationer och det skadeförebyggande arbetet: inventering av organisationerna och deras resurser, förutsättningar och villkor. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Svedberg, L. & Trägårdh, L. (2007). Ungdomar, civilsamhälle och välfärd. I Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2007). Ungdomar, fritid och hälsa: En forskningsöversikt om fritidens skydds- och riskfaktorer. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Folkhälsa
Publicerad:
2014-11-20 15:22 av julia