FolkbildningRapport

Vilse i civilsamhället

I kapitlet definierar och problematiserar von Essen och Sundgren kring begreppen civilsamhälle och folkbildning. Försök till avgränsning av civilsamhällesbegreppet är att utgå från att det är en social sfär som rymmer organisationer, nätverk, institutioner och rörelse som förhåller sig till samhället på ett visst sätt. Civilsamhället avser då den folkliga egenorganisering där medborgare kan diskutera och folkliga opinioner kan ta form. Alternativt kan ett civilt samhälle tänkas, där man söker de sammanhang och relationer som man menar är civiliserande utan att förlägga det i någon sfär eller i vissa organisationer t.ex. av medborgerlig eller ideell karaktär. Civilsamhällets olika dimensioner lyfts fram, nämligen de civilisatoriska, civila, medborgerligt-demokratiska, meningsgivande, normativa och ideella. Dessa dimensioner undersöks sedan i relation till folkbildningsforskningen. Den civilisatoriska finns representerad främst i folkbildningens 1800-tal, där folket skulle fostras genom olika bildningsverksamheter. Under tidigt 1900-talet fick folkbildningen en civil karaktär i folkrörelserna. I syfte att främja de egna intressena och att förändra samhället utvecklas studieverksamheten inom folkrörelserna. Här blir även den ideella dimensionen framträdande t.ex. ansluter frivilligorganisationer. Knuten till denna är en tro på människan och en strävan efter ett bättre liv och därmed även en normativ dimension. Staten knyter efter hand sina bidrag till folkbildningen och sin kontroll successivt starkare till bidrag till demokratin dvs. en medborgerligt-demokratisk dimension. I takt med att folkbildningen institutionaliseras blir den politiska dimensionen mer uttalad och verksamheten tycks istället svara emot en önskan hos människor att forma sig en meningsfull fritid eller söka en existentiell mening och ett socialt sammanhang. Inom folkbildningsforskningen är det mestadels folkbildningens civila och medborgerligt-demokratiska dimensioner som lyfts fram. T.ex. lyfts forskning från 1990-talet fram om associationer, grupperingar av individer, som agerar som kollektiv och utgör en egen sfär vid sidan av marknad och media. Det karaktäristiska för dessa associationer eller gruppen är kampen för personlig integritet, erkännande och respekt och mot alla slags kränkningar. Särskilt studieförbunden ses som centrala i dessa motpoler till staten. Även andra forskare, som von Essen och Sundgren refererar till, tar sin utgångspunkt i folkrörelsernas betydelse för studieförbunden och diskuterar dess aktualitet och relation till staten. Slutsatserna handlar om mångtydigheten i såväl civilsamhälles- som folkbildningsbegreppen. Den hittillsvarande folkbildningsforskningen har både utgått från och stärkt föreställningar om folkbildningens betydelsefulla historia och legitimitet som är knuten till folkrörelsearvet och demokratimålet, tolkat i termer av jämlikhet och samhällsförändring. I boken som von Essen och Sundgren inleder finns flera sätt att förstå folkbildningens relation till civilsamhället.

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället