FolkbildningRapport

Tradition, resurs eller nödvändighet ? Om relationerna mellan folkhögskolor och deras huvudmän

Studiens problemområde handlar om relationer mellan de svenska folkhögskolorna och deras huvudmän, hur de ser ut och uppfattas. Centrala utgångspunkter är en historisk och samhällelig förväntas om att folkhögskolor ska vara ideologiskt profilerade, genom att de är förankrade i folkrörelser, ideella organisationer eller andra ideologiska sammanhang. Civilsamhällesbegreppet används för att förstå vilken samhällssektor folkhögskolorna hör till, antingen civilsamhälle, offentlig sektor eller lokal bygdeförankring.

Sammantaget visar undersökningarna att i stort sett samtliga tillfrågade, både rektorer och huvudmannarepresentanter, menar att det är viktigt att folkhögskolor har huvudmän. Det vill säga, huvudmannaskapet tycks vara en integrerad idé i folkhögskolevärlden. Folkhögskolan blir på så sätt del av ett vidare ideologiskt sammanhang, genom sin huvudman. Folkhögskolan framstår som en skolform vars särart är att den står i en grupps, organisations eller rörelses tjänst. Alla rektorer och huvudmannarepresentanter förhåller sig inte på samma sätt till denna s.k. ramberättelse, utan vissa är mer perifera eller står helt utanför den. Rapporten visar också att det finns skillnader mellan rörelsefolkhögskolor, landstingsfolkhögskolor och lokala folkhögskolor när det gäller hur de förstår och skildrar huvudmannaskapet. Enligt forskarna så återfinns rörelsefolkhögskolorna bland de skolor som bäst passar bäst in i ramberättelsen genom betoning på rörelse och ideologi. Medan landstingsfolkhögskolorna passar sämre in i den genom betoning på ekonomiska aspekter, där huvudmannen ses som en resurs för folkhögskolan snarare än tvärtom. De lokala folkhögskolorna är de som avviker mest från ramberättelsen, där den lokala förankringen är viktigare än rörelseanknytningen. Enligt forskarna passar rörelseskolorna in i den ideella sektorn och civilsamhällessfären, medan landstingsskolorna i den offentliga sektorn och den statliga sfären. De lokala skolorna närmar sig hushållssektorn och familjesfären. I viss mån präglas de då av olika institutionella logiker, samtidigt som de förs samman i en gemensam kategori där de alla är folkhögskolor. Avslutningsvis diskuterar forskarna några möjliga framtida utvecklingar. Studier av civilsamhället pekar på pågående förändringar i form av förändrade roller för organisationer, kommersialisering och hybridisering eller rehybridisering, samt en uppluckring av traditionella relationer inom civilsamhället. Detta väcker frågor om hur folkhögskolorna kan komma att utvecklas. Om huvudmannaskapet får mindre betydelse, kommer folkhögskolorna då att förlora sin enhetlighet och särart? Eller kommer de att anpassa sig och finna en ny identitet som kan bära deras enhetlighet och särart?

Tillvägagångssättet består av dels arkivstudier av skriftligt material i form av verksamhetsberättelser, stadgar och kompletterande dokumentation. Forskarna har intervjuat rektorer vid 146 av 150 folkhögskolor. Dessutom har 144 rektorer och representanter för ett begränsat urval av huvudmän besvarat en enkät. 

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället