FolkbildningRapport

Studieförbundens institutionella förutsättningar skapar möjligheter på utbildningsmarknaden

Educare, 1, 101-124

Det problemområde som artikeln befinner sig inom är hur folkbildningen hanterar, och påverkas av, att de agerar som uppdragstagare inom folkbildningen.

Centrala slutsatser handlar om att studieförbunden som uppdragstagare inom vuxenutbildningen har att förhålla sig till en ny form av styrning där stat, kommun eller andra uppdragsgivare fastställer målsättning och utser utbildningsanordnare. Detta kan synas problematiskt då studieförbunden i ett traditionellt perspektiv har verkat utifrån devisen om det fritt och frivilliga. Artikeln är en vidareutveckling av Petersens tidigare forskning om hur studieförbunden skapar sina självbilder som aktörer inom den kommunala vuxenutbildningen. Resultatet visar att de institutionella förutsättningarna, det vill säga den frivilliga organisationens vana att förvalta och utveckla sin särart ger studieförbunden en fördel på utbildningsmarknaden. De studieavdelningar som erhållit uppdrag uppvisar redan efter tre år en tämligen oproblematisk aktörsroll. Studieförbunden omformar sin folkbildningsmässiga särart, framhåller sin idémässiga och humanistiska värdegrund och samtidigt integrerar den med ett språk hämtat från utbildningssektorn. Folkbildningens devis om det fritt och frivilliga som från början var ett mål för folkbildningen framstår i uppdragsutbildningen som ett pedagogiskt medel som kan betraktas som en kvalitet i utbildningen. I artikeln diskuteras självbilden som redigering. Med hjälp av redigering förtydligas de normer och värderingar folkbildningen bär på. Vid en jämförelse av redigering mellan å ena sidan studieförbunden, å andra sidan enheter inom förvaltningen kan man konstatera att de skiljer sig åt. Studieförbundens företrädare betonar sin identitet, sina idémässiga värderingar, snarare än marknadsmässiga värden t.ex. effektivitet. Andra forskare, som refereras av Petersen, har argumenterat att uppdragsutbildning inom studieförbundens ram är problematisk. En kontraktering riskerar att förvandla de frivilliga organisationerna till statens budbärare och att de mjuka intressena kommer i skymundan. Petersen studie visar istället att staten och kommunerna anlitar studieförbunden just för sina pedagogiska kvaliteter. Därmed uppmuntras studieförbunden att bevara och utveckla sin institutionella särart. Andra forskare har påvisat att institutioner de-institutionaliseras, det vill säga försvagas och utraderas, om de inte längre efterfrågas eller på annat sätt hålls aktuella. Bland de studieavdelningar som utvidgat sina verksamheter syns i Petersens studie en motsatt utveckling där man lyckas med att bevara språkets form och samtidigt ger det ett nytt betydelseinnehåll. Medan de avdelningar som minskat eller upphört med uppdragsverksamhet och som visar en strävan efter att vidmakthålla språkbruket i dess traditionella form och mening, det vill säga spegla det mot en kontext som inte längre känns igen, kan möjligen bidra till en försvagning av folkbildningens särart.

Artikeln bygger på vidareutveckling av tidigare empiriska studier av tre studieförbund, med fallstudier på tre orter där intervjuer genomförts med företrädare för verksamheten.

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället