FolkbildningRapport

Studiecirkeldemokratin

Frågeställningarna i kapitlet handlar om huruvida studiecirklarna som del i det civila samhället förlorat den kraft man en gång hade när det gällde att påverka stat och marknad och forma samhället. Larsson frågar om de som del i det civila samhället är mer isolerade eller om det är stat och marknad som påverkar studieförbunden istället för tvärtom.

Centrala slutsatser tar utgångspunkt i det förhållandet att folkbildningen i vår tid intar ett komplicerat förhållande till de tre strukturerna civilt samhälle, stat och marknad. Folkbildningen erbjuder, sett i relation till dess folkrörelsehistoria, fortfarande den typ av studier som motsvarar behoven i ett civilt samhälle. Trots detta är den delvis beroende av statsbidrag, och styrning via propositioner och förordningar. Men denna inblandning sker också på ett sätt som ger en hög grad av oberoende framförallt när det gäller innehållet, vilket torde vara avgörande för ett civilt samhälle. Studieförbunden har samtidigt fått, genom sin större autonomi i relation till folkrörelserna, fått drag av marknadsaktörer. De anpassar delvis sitt utbud efter en efterfrågan och formas av detta. Å andra sidan arbetar studieförbunden med målsättningar som är värdebaserade och rörelsebaserad verksamhet är fortfarande omfattande. Enligt Larsson måste studiecirklarna, trots begränsningarna, anses vara den pedagogiska verksamhet som bäst svarar mot det civila samhällets krav. De finns få restriktioner när det gäller att sätta sig in i samhällsfrågor utifrån olika värdegrunder. De är lättillgängliga, en del av vardagen och ett massfenomen. Få yttre hinder finns för att arbeta på ett demokratiskt arbetssätt. Empiriskt material visar att cirklarna delvis lyckas med sin demokratiska mission. Deltagandet är omfattande, men hela befolkningen är inte med t.ex. invandrare och arbetslösa. Potential i arbetsformer t.ex. horisontella relationer och informalitet realiseras även det delvis. Konklusionen är att cirklarnas problem när det gäller att forma samhället måste sökas i bristen på samspel med andra verksamheter som är inriktade på att forma samhället. Cirklarna är en framgång, snarare är det urgröpningen av det civila samhället som är problemet. Cirklarna bidrar till forma identitet, mer oklar är vad detta får för konsekvenser. Verksamheten har många värden och vi behöver acceptera begränsningarna menar Larsson. Bildning, jämlikhet, gemenskap, demokrati, identitetsbyggnad och personlig utveckling är värden som blir allt sällsyntare i argument för utbildning. Cirkelns värden gör att verksamheten blir ett mänskligt och humanistiskt vattenhål som bör finnas i ett demokratiskt samhälle. Där dominerar den mänskliga livsvärldens perspektiv, man deltar inte för att tjäna på det utan p.g.a. ett intresse för innehållet och människorna.

Utredningen består av statistik, historiskt material, dokument- och litteraturstudier. 

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället