FolkbildningRapport

Seven aspects of democracy as related to study circles

International Journal of Lifelong Education, 20(3), 199-217

Studiecirklar ses som centrala för demokratin, i artikeln granskas de empiriska beläggen för detta. Sju olika aspekter på demokrati belyses: jämlikt deltagande, horisontella relationer, överläggningar (eng. deliberations), kunskap som grund för synpunkter (eng. knowledge that informs standpoints), erkännande av olika identiteter, internt och demokratiskt beslutsfattande samt handlingar för at forma samhället. I artikeln förstås folkbildning i relation till folkrörelser och civilsamhälle.
Centrala slutsatser tar utgångspunkt i det förhållande att studiecirklar vuxit fram i civilsamhället, som också varit drivande i demokratiseringen av det svenska samhället. Det är fortfarande möjligt att hävda att studiecirklar är mer formade av civilsamhället än av marknaden eller staten. Studien visar att studiecirklar endast delvis är framgångsrika i deras demokratiska mission. Studiecirklar bidrar mer till att skapa förutsättningar för demokratiskt handlande än till socialt och politiskt handlande. Till att börja med var studiecirklarna oupplösligt förbundna med folkrörelserna. I studiecirklarna studerade medlemmarna, blev mer bildade och förberedda för handling i rörelserna. Det var i rörelserna mer än i cirklarna som kollektivt handlande var i fokus. Handling skedde även på ett individuellt plan, genom att medlemmar handlade i andra kontexter baserat på åsikter de hade format i studiecirklarna. Detta är ett exempel på ett återskapande av det kollektiva i en ny kontext. I termer av deltagande och aktivitet, så har situationen inom rörelserna varit kritiskt under en lång tidsperiod, samtidigt som studiecirklar har varit framgångsrika. Det som har hänt är att de gamla länkarna mellan deltagande i studiecirklar och rörelser har blivit delvis upplösta, vilket betyder att krisen i rörelserna inte har drabbat studiecirklarna. Det tycks rimligt att anta att priset för framgång i form av antalet studiecirklar har varit förlusten av en arena för handling av politiskt och socialt slag. I de fall där dessa länkar finns kvar är studiecirklar knutna till handlande, men de är färre än det motsatta fallet där handlandet blir individuellt. Effekten tycks bli att civilsamhället som arena för samordnad handling blir svagare än förr med mindre makt att påverka framtiden.

Artikeln bygger på litteraturstudier och empiri från tidigare forskning inom området. 

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället