FolkbildningRapport

Reflections on popular education in the UK and Sweden: Changes in the state, public sphere and civil society

De frågeställningar som behandlas i kapitlet handlar om relationen mellan folkbildningen och staten: I vilken mån är de två kompatibla? Vad kan göras för att maximera folkbildningens potential för att bidra till ett socialt rättvist och demokratiskt samhälle? Hur påverkas detta av förändrade relationer mellan stat, offentlighet och civilsamhälle?

Centrala slutsatser tar utgångspunkt i påståendet om att nationalstaten ersätts av marknadsstaten, vilket har stor betydelse för demokrati och utbildning för social rättvisa. Folkbildare behöver enligt Crowther utmana de marknadskrafter som utarmar staten. Detta för att ge ny näring åt den offentliga sfären och för att bidra med alternativa möjligheter i språk och värderingar. Social rättvisa måste enligt forskaren byggas på progressiva allianser i civilsamhället och över nationsgränser. Folkbildning ställs ibland i kontrast till utbildning finansierad av staten, där folkbildning skulle stå för folkets eller de förtrycktas intressen medan statens utbildning är utformad efter statens prioriteringar och policy. Crowther menar att den svenska statsfinansierade folkbildningen, som opererar relativt självständigt i relation till staten, gör distinktionen problematisk. I Storbritannien var argumentet för att utveckla radikal utbildning med statligt understöd att den skulle ta plats både i och emot staten. Den radikala folkbildningen – på gräsrotsnivå, radikal och syftande till samhällsförändring – är både relevant och inte i en svensk kontext. Deltagare kan ha helt andra och olika motiv, både individuella och kollektiva. De förändringar i civilsamhället som Crowther beskriver innebär en nedmontering av välfärdsstaten där friheten att välja betonas framför sociala skyddsnät. Som konsekvens ses en åtstramning av normer och grupper som inkluderas. Bildningsbegreppet kan i och med denna utveckling ses som utmanat, både vad gäller innehåll och vem som inkluderas. Folkbildningens roll idag ligger i dess engagemang för att lyfta upp vanligt folks kunskaper och erfarenheter. Deras erfarenheter är essentiell för social rättvisa, även om detta inte är en enkel sak. Konflikt, antagonism, misstro och rädsla bland marginaliserade är hinder för solidaritet. Förändringar inom det civila samhället innebär att ideella organisationer försöks styras av staten, genom medel och målstyrning. Dessa organisationer som även inordnas i professionalisering och byråkratisering av social förändring. Dock finns exempel på progressiva gräsrotsrörelser som på lokal nivå kan driva på förändring t.ex. genom kampanjarbete. En av lärdomarna från Storbritannien och Sverige är att staten kan vara en resurs för folkbildningen.

Tillvägagångssättet bygger på tidigare forskning och litteraturstudier där även antologins bidrag ingår som empiri. I kapitlet görs jämförelser mellan exempel från Storbritannien och en svensk kontext. 

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället