FolkbildningRapport

Mobiliserande folkbildning – var finns den i vår tid?

I kapitlet, som ingår i en antologi om mobiliserande folkbildning, undersöker Larsson i vilken mån och på vilket sätt mobiliserande folkbildning gör sig gällande idag.

Centrala slutsatser tar utgångspunkt i en det faktum att folkbildningens samhällsförändrande kraft är starkt betonad i dokument inom den institutionaliserade folkbildningen – den som sker i hägnet av studieförbund och folkhögskolor. Företrädare presenterar sig gärna med en identitet som mobiliserande. Enligt Larsson motsvaras inte denna mobiliserande målsättning i dokument av vad som dominerar i studieförbund och folkhögskolors faktiska verksamhet – inte heller verkar folkbildningens vardagliga beslutsfattare arbeta för mobilisering som huvudsak. Intrycket från officiell statistik och relevant forskning är, menar Larsson, att mobiliserande inriktningar snarare framstår som bisaker. Cirklar med fokus på samhällsfrågor är en liten andel av alla cirklar, dock kan det framhållas att åsikter om samhället uttrycks under raster och vid sidan av verksamhetens explicita innehåll även i andra cirklar. Medan cirklar med explicit fokus ofta är relaterade till föreningslivet och därmed fungerar som ett stöd för såväl engagemanget i politiska och sociala frågor som mobilisering kring organisationens sak. Utanför studieförbund och folkhögskolor finns det i vår tid en hel del mobiliserande aktiviteter. Till de gamla rörelserna har tillkommit nya och de gamla formerna har delvis förändrats. Behov av att skapa opinion och frigöra kraft hos människor att handla tillsammans gör att mobilisering verkar vara ett tema som inte försvinner, även om rörelsers inflytande minskar, när engagemanget är svagt och medlemsaktiviteten är låg. Med exempel från forskning om feministiska rörelser argumenterar Larsson för att de förvisso karaktäriseras av en ojämn aktivitetsnivå, men att de trots detta var framgångsrika i att sätta sina frågor på dagordningen och även åstadkomma ett tryck för politisk förändring. Här handlar det främst om att mobilisera stöd och att etablera ett slags sunt förnuft relaterat till frågorna. Ofta utgår tänkandet kring mobilisering från att det uteslutande sker inom det civila samhället. Dock är det inte alltid, eller ens ofta, det sker helt och hållet inom civilsamhällets ram. I själva verket överskrids hela tiden gränser mellan begreppen stat, marknad och civilsamhälle. Enligt Larsson finns exempel på att s.k. gräsrotsrörelser kan använda sig av beslut i staten, civilsamhället är dessutom oftast delfinansierat av staten.

Tillvägagångssättet bygger på forskning inom ramen för ett projekt, tidigare forskning inom området och litteraturstudier.

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället