FolkbildningRapport

Mer engagemang? Folkbildningen i det svenska civilsamhället

En forskargrupp vid Ersta Sköndal högskola har genomfört befolkningsundersökningar sedan 1990-talet. I en utvärdering från år 2014 tillkommer även data från folkbildningen. Svedberg och von Essen undersöker hur deltagande i folkbildningen förhåller sig till annat medborgerligt engagemang och ideellt arbete. Civilsamhällesbegreppet används för att förstå deltagande i folkbildningen som ett sätt att agera i det civila samhället som är nära anknutet till ideellt arbete och medborgerligt engagemang. Enligt forskarna aktualiserar begreppet, förutom demokrati och samhällsengagemang, även ett utmanande av den rådande ordningen t.ex. statsmakten. Folkbildningen förstås som en alternativ arena eller offentlighet i civilsamhället. Behovet av medborgerlig kompetens både historiskt sett i folkrörelserna och idag i form av att nya grupper skall stärkas och infogas i samhället problematiseras av forskarna.

Resultaten visar att det finns ett tydligt samband mellan att delta i studiecirklar och att arbeta ideellt.

Även folkhögskoledeltagarnas medborgerliga engagemang är omfattande. Sambandet är oväntat högt sett i relation till befolkningen i stort samt deltagares ålder, utbildning och andra socioekonomiska förutsättningar. Det finns en kumulativitet på så sätt att deltagande i folkbildning och ideellt arbete förstärker varandra. Engagemanget tar plats i traditionella kanaler och med traditionella folkrörelseförtecken, samtidigt som deltagare oftare än andra är involverade i politiskt arbete och kampanjaktiviteter via internet eller deltar i namninsamlingar, upprop, bojkotter och köpstrejker. 

Med tanke på hur många människor som deltar bidrar folkbildningen på så sätt till att skapa en stabil infrastruktur för engagemang, men också till att direkt understödja den anmärkningsvärda stabilitet som kännetecknar den svenska befolkningens engagemang i ideellt arbete. De cirkelaktiva som en grupp som ofta befinner sig bland de förtroendevalda och fattar beslut i de ideella organisationernas styrelser och som ofta är engagerade i organisationer som är präglade av politiska, sociala eller religiösa ideologier eller övertygelser. Det tyder på att de är en grupp som ofta finns i organisationer som ägnar sig åt samhällspåverkan och som har möjlighet att påverka beslut i de organisationer de är aktiva i. Samtidigt finns det grupper i befolkningen som står helt utanför både folkbildningen och det övriga civila samhället och som därmed saknar de resurser som medborgerligt engagemang för med sig.

Studien bygger på intervjuer, enkäter och statistiska data.

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället