FolkbildningRapport

Managing expectations, demands and myths: Swedish study associations caught between civil society, the state and the market

Voluntas: International Journal of Voluntary & Nonprofit Organizations, 24(3): 537-558.  

Studiens problemområde är utmaningar, av externt och internt slag, mot det civila samhällets organisationer, dess identitet och position. Dessa organisationer kan frestas eller tvingas till närmare samarbete med staten. Det finns också incitament för organisationerna att bli mer marknadsorienterade. Artikeln handlar om kamper inom de svenska studieförbunden och hur dessa organisationer strävar efter att erhålla legitimitet.

Studiens slutsatser handlar bland annat om hur organisationernas tradition såväl som effektivitet utgör delar av legitimiteten. Dessa två aspekter kan komplettera varandra men också kollidera. Artikeln visar hur civilsamhällets organisationer hanterar ett ökat inflytande från marknadslogiker och professionaliseringstendenser när dessa kolliderar med en identitet knuten till civilsamhället. Resultaten indikerar att det pågår likriktande, isomorfiska, processer. Kulturella resurser används för att hantera motstridiga myter, som leder till olika diskursiva strategier och separation eller avknoppning (eng. incidences of decoupling). Staten och Folkbildningsrådet är källor till likriktande tryck (eng. coercive isomorphic pressures). De flesta studieförbund förhåller sig till dessa aktörers förväntningar, även den dominerande organisationsformen – den demokratiska federationen. Det likriktande trycket kommer även från den etablerade folkbildningen. Nykomlingar som t.ex. Ibn Rushd uppmuntras att inte utmana den rådande strukturen, som majoriteten uppfattar som välfungerande. Det vill säga det är fråga om både tvingande och mytiska (eng. mimetic) processer som bidrar till likriktning, isomorfism. Föreställningen om den demokratiska federationen liksom förankringen i medlemsorganisationer och folkrörelser är fortsatt viktig för studieförbunden. Dessa föreställningar bidrar till bevarandet av såväl identitet som legitimitet, som del av det idébaserad civila samhället. Förankringen i folkrörelser och medlemsorganisationer utgör kulturella resurser, inte minst för att särskilja studieförbund från stat och marknad. De olika ideologiska profilerna utgör också ett argument för att det finns behov för flera studieförbund. Båda dessa aspekter är viktiga för att fortsatt få tillgång till statsbidrag och för legitimiteten gentemot de organisationer i civilsamhället som utgör studieförbundens medlemmar.

Tillvägagångssättet är en litteraturstudie som bygger vidare på tidigare empiriska studier av studieförbund. Mot bakgrund av studieförbundens förankring i folkrörelser och civilsamhälle, analyseras aktuella utmaningar i relation till stat och marknad. Teoretiska begrepp som används är likriktande processer eller isomorfism (eng. isomorphism) samt myter, som har att göra med de organisatoriska kontexter som studieförbunden befinner sig i. Andra begrepp som används är separation eller avknoppning (eng. decoupling) samt kulturella resurser, som har att göra med de strategier som företrädare använder för att hantera dessa utmaningar. 

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället