FolkbildningRapport

Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället. Utvärdering 1 av studieförbundens kulturprogram

Rapporten ingår i en utvärdering av kulturprogram i studieförbundens regi t.ex. musikframträdanden eller föreläsningar. Frågeställningarna rör kulturprogrammens betydelse i det svenska samhälls- och kulturlivet, i en första del fokuseras lokalsamhället.

Centrala slutsatser handlar om kulturprogrammens roll och funktion i relation till begrepp som civilsamhälle och socialt kapital. Enligt företrädare för studieförbunden bidrar kulturprogrammen till att tillgängliggöra kultur för olika grupper i samhället och till att synliggöra studieförbundet för omvärlden. De kan också användas till att tillföra samhället kunskap och nya perspektiv samt för att ge plats åt nya verksamhets- och uttrycksformer i studieförbunden. Kulturprogrammens tillväxt förklaras med att människor har blivit mindre benägna att engagera sig långsiktigt, att de svarar mot nya behov.

De ideella organisationerna och det ideella arbetet som bedrivs det anses spela flera viktiga roller i samhället t.ex. att ge röst åt olika grupper, intressen och åsiktsriktningar. De skapar gemenskap mellan människor och ger dem erfarenhet av att arbeta i grupp under demokratiska former. De utgör dessutom ett viktigt komplement – eller alternativ – till den offentliga sektorn och den vinstdrivande marknaden, när det gäller produktion av olika tjänster som behövs i samhället. Ett begrepp som används i rapporten är socialt kapital, som syftar till att beskriva den väv av förtroenderelationer som knyter samman samhälle både på ett överbryggande och sammanbindande plan. Studiecirklarna antas ha stor betydelse för det sociala kapitalets styrka och för den svenska demokratins stabilitet. Sverige är ett land som präglats av folkrörelsetanken och där engagemangets positiva effekter är vara ovanligt synbara. Ändå har de senaste tjugo årens diskussioner om folkrörelsens utveckling präglats av en oro för folkrörelsernas framtid. Nya sociala rörelser och kulturformer organiseras ofta inom lösa nätverk i stället för i folkrörelseorganisationer, även i samarbete med studieförbunden. Sett till förmågan att skapa socialt kapital är det avgörande vilka som förs samman i verksamheten, under vilka former och med vilken grad av aktiv medverkan, alltså inte i första hand den formella organisationsformen. För civilsamhället som tjänsteproducent torde kompetens och förankring i olika delar av samhället vara det viktigaste. Vad gäller att människor får erfarenhet av att arbeta under demokratiska former är dessa former en nödvändig förutsättning. Också genom att arbeta tillsammans under informellt organiserade former kan man dock få erfarenheter som är viktiga för demokratin.

Rapporten baserar sig på intervjuer med företrädare för de fyra kommunerna och de studieförbund som är etablerade där samt dokument och statistiskt material. 

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället