FolkbildningRapport

Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer. Studieförbunden och deras grundarorganisationer, medlemsorganisationer och samverkansorganisationer

Studiens problemområde är om och på vilka sätt som studieförbunden skiljer sig från statliga utbildningsorganisationer och kommersiella organisationer. Von Essen och Åberg frågar om studieförbunden fortfarande är helhjärtat folkrörelseanknutna och ingår i civilsamhället eller om det utökade antalet medlemmar och de alltmer komplexa relationerna till anknutna organisationer har försvagat studieförbundens tillhörighet till civilsamhället. Med denna ansats utgör civilsamhället – en samhällelig arena som är skild från staten, näringslivssfären och den privata sfären – en del av rapportens teoretiska ramverk. Federationsbegreppet är en annan viktig teoretisk utgångspunkt för att studera studieförbunden, eftersom det är deras organisatoriska form.

Sammantaget visar de tre studierna att relationerna mellan studieförbunden och de organisationer som på olika sätt är knutna till dem är mångfacetterade. Studieförbundens organisatoriska utveckling från mindre förbund med en handfull grundarorganisationer till stora federationer, kan inte beskrivas i termer av antingen civilsamhälle eller marknad. Studierna visar att de dels omges av en trängre krets organisationer, främst deras grundarorganisationer, som är delar av samma folkrörelse och med vilka de har en värderingsgemenskap. I det avseendet är studieförbunden delar av det svenska civilsamhället. Men de har också knutit till sig ett stort antal andra organisationer, främst samverkansorganisationer, som i större utsträckning sökt sig till studieförbunden på grund av den praktiska nytta som de kan ha av studieförbunden. Relationerna till dessa mer perifera organisationer ger studieförbunden möjligheter att expandera sina verksamheter och kan snarare beskrivas som marknadsmässiga. För studieförbunden är en central utmaning i dag att balansera sina behov att expandera genom att knyta till sig nya organisationer utanför sina naturliga medlemmar, mot kravet att bibehålla sin legitimitet genom kopplingen till sina grundarorganisationer och därmed sitt ursprung. För att klara det gör studieförbunden bland annat medvetna organisatoriska åtskillnader mellan den trängre krets organisationer som ger legitimitet och den vidare krets med vilka man har mer nyttobetonade relationer.

Tillvägagångsättet består av tre empiriska delstudier. Den första tar sin ansats i studieförbundens ursprung i folkrörelserna och är en historisk beskrivning av hur deras federativa strukturer har vuxit fram sedan bildandet och fram till i dag. Den andra delstudien är en intervjustudie som beskriver hur företrädare för studieförbunden uppfattar relationerna till sina medlems- och samverkansorganisationer. Den tredje empiriska delen utgörs av en enkätstudie, riktad till studieförbundens medlemsorganisationer och samverkansorganisationer om hur organisationerna uppfattar relationerna till sina respektive studieförbund.

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället