FolkbildningRapport

En mosaik av mening: om studieförbund och civilsamhälle

Den övergripande frågan är om, och i så fall hur, de nio statsbidragsberättigade studieförbunden kan förstås som delar av civilsamhället. Boken är en antologi där svensk folkbildning studeras som ett betydelsefullt fenomen som ofta kopplas ihop med folkrörelserna och deras roll i det civila samhället. Folkbildning och civilsamhälle är två begrepp som sällan relaterats till varandra, att göra detta var projektets utgångspunkt. Folkbildningen studeras som organisationer och processer i civilsamhället, utifrån hur den framställs av folkbildningens lokala företrädare och hur den upplevs av deltagarna. Sammanfattningen bygger på bokens inledande kapitel.

De viktigaste slutsatserna består i en diskussion av folkbildningsbegreppet, som har kritiserats för att ta utgångspunkt i institutioner snarare än processer. Enligt von Essen och Sundgren är inte bara begreppet folkbildning mångtydigt, utan i hög grad också begreppet civilsamhälle. I Sverige har folkrörelsebegreppet under lång tid använts för de organisationer som tillkommit på eget initiativ, utan statligt stöd och oftast i motsatsställning till staten. Under 1990-talet kom detta begrepp att utmanas av civilsamhällesbegreppet. Väljer vi att tala om folkrörelser äger det svenska medborgerliga engagemanget rum i de folkrörelser som uppstod från det sena 1800-talet och som bidrog till att forma det moderna Sverige. Även om de nya sociala rörelserna inbegrips så blir folkrörelserna mönsterbildande. Med civilsamhällesbegreppet kommer även det medborgerliga engagemang och de ideologier som finns i sådana organisationer och ideologier som inte ingår och har en helt annan form än folkrörelserna att inrymmas. Civilsamhällesbegreppet avser en vidare men också vagare samhällssfär där folkrörelserna ingår tillsammans med helt andra ideologier, intresseinriktningar och organisationer. Omsvängningen har även påverkat politikens fokus menar forskarna. Begreppet kan ges olika innebörder i relation till folkbildningen t.ex. en förväntan om att studieförbunden ska vara fristående från staten, inte syfta till att ge vinst till sina ägare och ha ett väsentligt inslag av idealitet. Ett dilemma finns enligt forskarna i att vara skattefinansierad och samtidigt utgöra en motpart till samhällets makt samt att vara en aktör på en utbildningsmarknad. I boken vill forskarna ge studieförbundens relation till civilsamhället en vidare tolkning, än som tidigare främst den rörelse- och demokratianknutna. I boken diskuteras studieförbundens förhållande till de olika sätten att förstå civilsamhället.

Forskarnas tillvägagångssätt har syftat till att fånga studieförbundens karaktär, genom att skriva fram deras historia, studera centrala dokument som verksamhetsberättelser och stadgar samt genom att intervjua organisationernas företrädare på såväl riksnivå som regional och lokal nivå.

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället