FolkbildningRapport

Den föreningsdrivna antirasismen i Sverige: antirasism i rörelse

Syftet med avhandlingen är att analysera begreppet antirasism och att utforska vad som karaktäriserar antirasism i ett antal empiriska exempel. Kunskap är en central fråga i rörelsens arbete t.ex. genom studiecirklar.

Centrala slutsatser tar utgångspunkt i antirasistiska aktörer som är rotade i civilsamhället, men som också har starka band till staten genom t.ex. finansiering. För att utforska aktörerna har forskaren studerat former av rasism, antirasism som fenomen samt antirasism som social arena. Detta har bidragit till bilden av aktörernas sätt att tolka och förhålla sig till antirasism. När det gäller rasism saknar aktörerna ett gemensamt språk, vilket påverkar den antirasistiska retoriken. När det gäller antirasism som fenomen består aktörernas strategier av framförallt tre komponenter. För det första används kunskap som ett strategiskt instrument, för att stärka aktörerna. För det andra sprids kunskap för att öka medvetenhet om rasism externt. För det tredje dekonstruerar aktörer rasistiska ståndpunkter, som en del av motståndet. Slutligen utforskar Malmström antirasism som en social arena i relation till civilsamhälle och sociala rörelser. Aktörerna kan antas ingå i en antirasistisk rörelse. Dock finns argument för det motsatta, då aktörerna inte är i opposition till en eller flera tydliga motståndare. Istället arbetar de med målgrupper, ibland riktar man sig till en allmän opinion, ibland till specifika grupper som barn i en särskild skola. De huvudsakliga slutsatserna är att aktörerna ingår i en s.k. associationsdriven (eng. association-driven) antirasism dvs. på basis av lösare nätverk. Detta kännetecknas av icke-våldsmetoder utan fokus på rasistiska motståndare. Istället arbetar de med målgrupper och försöker att påverka dessa på antirasistiska sätt. Den associationsdrivna antirasismen säkrar sin kontinuitet med nätverk, eftersom många aktivitet är projektbaserade och tidsbegränsade. Aktörerna är inte representanter för något specifikt politiskt parti, istället samlas de kring frågan om antirasism. Aktörer har ett nära samarbete med staten som delvis finansierar deras verksamhet. Detta samarbete kan förstås som en positiv styrningsprocess, där de som styr (stat) och de som blir styrda (aktörerna) är eniga om antirasistisk ideologi och arbetar i samma riktning.

Tillvägagångssättet består av kvalitativa och kvantitativa metoder främst intervjuer och enkäter, i studier av antirasistiska aktörer. 

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället