FolkbildningRapport

Civilsamhällets många ansikten: en samling essäer, 1995-2010

Wijkströms övergripande intresse i boken är de ideella organisationernas betydelse för hur samhället organiseras och de ideella organisationerna som burna av eller bärande på idéer. De flesta artiklar är skrivna av Wijkström, i några fall finns medförfattare. Här sammanfattas antologins inledande kapital.

Bland slutsatserna, av relevans här, finns definitioner av civilsamhället i relation till folkrörelser, nya sociala rörelser och folkbildning. Relationen mellan organisationer och processer lyfts fram i kapitlet, liksom det civila samhällets roller och funktioner. Enligt Wijkström finns, förutom organisationer i den ideella sektorn, även processer som sociala rörelser. Här finns sammanhållna system av värderingar och fenomen som civil olydnad och ideellt arbete. I det civila samhället etableras de värderingar som håller ihop, men också bryter isär, samhället. Forskaren lyfter fram den betydelse som olika typer av föreningar, folkrörelser och stiftelser har i det svenska samhället – med roller som röstproducent, serviceproducent och demokratiskola men även disciplinerande. Begreppet socialt kapital lyfts fram i relation till folkrörelser och andra ideella organisationer, som företrädare för medborgarna och som småskaliga nätverk och gemenskaper som hjälper varandra eller andra. Folkrörelser är inflytelserika organisationer, av etablerat slag, medan sociala rörelser som begrepp fångar strömningar av idéer och värderingar som inte nödvändigtvis har organiserats. Wijkström skiljer mellan folkrörelse- och föreningsliv visavi folkbildning och uppehåller sig mest kring folkrörelserna som en del av civilsamhället. Folkbildning lyfts fram som ett område där folkrörelserna har producerat service och tjänster t.ex. inom vuxenutbildning, rehabilitering och socialt arbete.

Folkrörelser och ideella organisationer har sin främsta legitimitet i relation till staten och enskilda individer. I takt med att samhället förändras finns ett förändringstryck från stat och offentlig sektor, privatpersoner och hushåll, nya eller förändrade organisationer, privata företag och näringsliv. Ett kärvare ekonomiskt klimat uppstår under 1980-talet, men också ett ökat intresse för folkrörelser och ideella organisationer – nu som producenter och leverantörer av olika välfärdstjänster. Enligt Wijkström finns en omvänd samtalsordning, där stat och kommun i allt högre grad förväntar sig att organisationerna utför verksamheter på deras uppdrag (från röst till service). Forskaren förutspår en tid av omprövning av sociala rörelser där utgångspunkter och former ifrågasätts och där den starka folkrörelsemarinad som det civila samhällets präglats av utmanas av näringslivets diskurser.

Tillvägagångssättet består av litteraturstudier som bygger vidare på empiriska studier t.ex. enkäter, statistik, textanalys, intervjuer och historiskt material. 

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället