FolkbildningRapport

Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel

Boken är en antologi och här sammanfattas bokens inledande kapitel Mellan omvandling och omförhandling av Wijkström där även antologibidragen presenteras. Boken handlar om de idéburna organisationernas roll och betydelse i samhället, om hur civilsamhället och dess organisationer påverkas i den pågående samhällstransformationen. I bokens bidrag beskrivs hur formerna för individernas engagemang långsamt förändras men också hur det går till när balansen mellan aktörer från olika sfärer omförhandlas i det nya samhällsfördraget. Enligt Wijkström finns ett klassiskt folkrörelsekontrakt där fokus är på folkrörelser och medlemskap. Den pågående omförhandlingen innebär att folkrörelsernas position som röstbärare i samhället försvagas. Folkrörelserna har tidigare haft en pådrivande roll i att ge röst åt folkliga krav och opinioner, som sedan hittat in i politiken. Deras frihet har bidragit till att krav har kunnat ställas på staten och att folkrörelserna har kunnat påverka inriktningen på politik och samhällsutveckling. Under 1990-talet möts folkrörelserna istället av förväntningar och förfrågningar om att ta uppdrag, driva verksamheter på entreprenad, samtidigt som medelstilldelning har gått ”från bidrag till ersättning”. Några av kapitlen i antologin sammanfattas här. I kapitlet De medlemslösa organisationernas tidevarv pekar Apostolis Papakostas på att en ny typ av organisationsmänniskor idag lägger grunden för en ny typ av civilsamhälle. Medborgarna i det nya organisationslivet har reducerats till konsumenter av politik. Den tidigare tydliga kopplingen mellan fotfolket i de stora massorganisationerna och organisationernas ledarskikt är på väg att tunnas ut. Ett ökat handlingsutrymme för ledningsskiktet och alltmer försvagade demokratiska kontrollmekanismer leder till en folkrörelsernas fragmentarisering. I sitt kapitel Förorten och föreningen visar Lisa Kings att det finns ett aktivt och utbrett föreningsliv. Engagemanget tar sig uttryck i lokala föreningar som å ena sidan bör förstås i relation till den urbana periferins livssammanhang och å andra sidan kan tolkas som improvisationer på den traditionella folkrörelsens idéarv. Dessa förvandlade lokalföreningar utgör en del av den nya basen för många av de etablerade folkrörelserna men det tycks ligga en utmaning i att den traditionella organiseringen till viss del är avskuren. På spel står medlemmarnas möjligheter att få access till majoritetssamhället och de äldre folkrörelsernas förankring bland människorna i dessa områden. I sitt kapitel Folkbildningsfältets grindvakter pekar Tobias Harding på att det rör sig om tillgång till stora resurser men även legitimitet i samhället för de organisationer som klarar nålsögat och blir godkända som folkbildningsorganisationer. De etablerade förbunden utövar ett betydande inflytande över vilka nya aktörer som släpps in i kretsen och en viss form av organisatorisk likriktning eller isomorfism gör sig gällande. Detta påverkar de grundläggande principerna för det civila samhällets organisering. I kapitlet analyseras förhandlingarna kring tre nya folkbildningsorganisationer, där de etablerade förbunden utövar sin roll som grindvakter. 

Folkbildning
Referenser
Artikel
Bok
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället