Demokrati – En översikt

Här finns översiktlig information om forskning som rör det civila samhället och demokrati. Vi redovisar ett antal aktörer som tar fram kunskap på området och ger exempel på publikationer som innehåller vetenskapligt grundad kunskap.

Kortfattat om Referenser
Uppdaterat 2017-03-23

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Det civila samhället och demokrati

Utgivningsår: 2014

Forskningen som berör demokratifrågor i relation till det civila samhället är relativt omfattande. En övervägande del av forskningen är statsvetenskaplig även om den även förekommer inom andra discipliner. En inriktning rör föreningslivets funktion som så kallad demokratiskola eller medborgarskola. Tanken är att föreningslivet fungerar som en arena för att utveckla och träna demokratiska färdigheter i liten skala. En annan typ av fråga som studeras rör intresseorganisationernas relation till staten, den så kallade korporatismforskningen. Vidare finns en tanke om att det demokratiska systemet fungerar bättre i samhällen med mycket socialt kapital, ett slags sociala nätverk som byggs upp mellan människor bland annat i samband med att de engagerar sig i föreningar och organisationer. Ett övergripande tema är också frågor kring makt, organiserade intressen och opinionsbildning. En viktig grupp organisationer är här de politiska partierna som ju i sig själva utgör en bärande del av den representativa demokratin. 

Aktörer som tar fram kunskap

Ersta Sköndal Högskola, Avdelningen för forskning om det civila samhället. Avdelningen bedriver forskning om såväl organisationer som verksamheter inom det civila samhället och inte minst om medborgarnas ideella insatser. De projekt som bedrivs har ofta en flervetenskaplig karaktär. Flera forskare som är knutna till avdelningen arbetar med frågor som rör demokrati och civilsamhället.

Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen. Här bedrivs forskningsprojektet Civila samhället och den upplysta välfärdsstaten som undersöker förutsättningarna för det civila samhället att bidra till ett upplyst samtal om välfärdsstatens utformning. Projektet syftar således till att undersöka hur olika institutioner påverkar det civila samhällets sätt att generera och använda kunskap, samt hur denna kunskap påverkar bland annat välfärdsstatens utformning.

Statistiska centralbyrån. SCB genomför Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) som ger information om hur levnadsförhållanden ser ut bland olika grupper i det svenska samhället. De områden som behandlas är bland annat boende, ekonomi, hälsa, fritid, medborgerliga aktiviteter, sociala relationer, sysselsättning och trygghet. Eftersom en del av frågorna är gemensamma med övriga EU-länders undersökningar går det att göra jämförelser med övriga länder inom EU. Var åttonde år sker en fördjupning som handlar om just föreningslivet och medborgerligt engagemang.

Exempel på publikationer

Amnå, E. (2008). Jourhavande medborgare: samhällsengagemang i en folkrörelsestat. Lund: Studentlitteratur.

Amnå, E. (2006). Still a trustworthy ally?: Civil society and the transformation of Scandinavian democracy. Journal of civil society, 2(1): 1-20

Bengtsson, H A. (red.). (2006). I rörelse: en bok om folkrörelserna och demokratin. Stockholm: Premiss.

Bjurström, E. & Harding, T. (red.). (2013). Bildning och demokrati: nya vägar i det svenska folkbildningslandskapet. Stockholm: Carlsson.

Harding, T. (2011). Learning democracy in a Swedish gamers’ association: Representative democracy as experiential knowledge in a liquid civil society. European Journal for Research on the Education and Learning of Adults. 2(2): 135-149

Hvenmark, J. (2008). Reconsidering membership: a study of individual members' formal affiliation with democratically governed federations. Stockholm: Handelshögskolan.

Lundberg, E. (2012). En försumbar arena? Organisationerna och remissväsendet 1964 – 2009. Statsvetenskaplig tidskrift. 114(1): 30-55

Lundberg, E. (2012). Changing Balance: The Participation and Role of Voluntary Organisations in the Swedish Policy Process. Scandinavian Political Studies. 35(4): 347–371

Lundberg, E. (2014). A pluralist state?: civil society organizations' access to the Swedish policy process 1964-2009. (Diss.). Örebro: Örebro universitet.

Lundåsen, S. (2010). Demokratiskola eller hälsoprojekt: forskning om föreningsliv, socialt kapital och inflytande. Stockholm: Sektor3.

Lundåsen, S. (2004). En föreningsbaserad demokrati?: Ideella föreningar och valdeltagande i Sveriges kommuner under 1990-talet. Åbo: Åbo akademi.

Olsson, L-E. (2005). The third sector and policy processes in Sweden: A centralised horizontal third sector policy community under strain. London: Centre for Civil Society, London School of Economics and Political Science.

Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS förlag.

SOU 2015:96. Låt fler forma framtiden! Forskarantologi från 2014-års Demokratiutredning. Stockholm: Kulturdepartementet

Statistiska centralbyrån (2011). Medborgerliga aktiviteter 2008-2009. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Svedberg, L., Jegermalm, M. & Essen, J. V. (2010). Svenskarnas engagemang är större än någonsin: Insatser i och utanför föreningslivet - rapport till Regeringskansliet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Trägårdh, L. (red.) (2007). State and civil society in Northern Europe: the Swedish model reconsidered. New York: Berghahn books.

Wallman Lundåsen, Susanne & von Essen, Johan (2015). Medborgerligt engagemang: Klassresa eller klassklyfta? Stockholm: Regeringskansliet.

Vogel, J. (2003). Föreningslivet i Sverige: välfärd, socialt kapital, demokratiskola. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Wijkström, F. (2010). Civilsamhällets många ansikten: en samling essäer, 1995-2010. Stockholm: Economic Research Institute. European Civil Society Press.

Öberg, P-O. (2013). Är ett organiserat civilt samhälle bra för demokratin? I  Bennich-Björkman, Li (red.) Statsvetenskapens frågor. Lund: Studentlitteratur.

Öberg, P-O. m.fl. (2011). Disrupted Exchange and Declining Corporatism: Government Authority and Interest Group Capability in Scandinavia. Government and Opposition. 46(3):365–391

Öberg, P-O., Svensson, T. (2012). Civil Society and Deliberative Democracy: Have Voluntary Organisations Faded from National Public Politics? Scandinavian Political Studies. 35(3):246–271

Öberg, P-O. & Svensson, T. (2011). Civila samhället och den upplysta välfärdsstaten. Statsvetenskaplig tidsskrift. 113(1): 131-139

Trägårdh, L., Selle, P., Henriksen, L S. & Hallin, H. (red.). (2013). Civilsamhället klämt mellan stat och kapital: välfärd, mångfald, framtid. Stockholm: SNS förlag.

Demokrati
Publicerad:
2014-11-14 18:02 av julia