Boende och bostäderRapport

Hyresboendets roller: lokal organisering och boinflytande i förändring

Denna studie försöker besvara två huvudsakliga frågor:

  • Hur utvecklas den lokala organiseringen inom hyresboendet och vilka förutsättningar finns för en långsiktigt hållbar organisering av hyresgästerna på lokal nivå?
  • Hur utvecklas hyresgästernas inflytande och vilka förutsättningar finns för att åstadkomma ett uthålligt reellt inflytande på lokal nivå?

Denna mycket omfattande studie använder sig av ett flertal olika material såsom enkäter, intervjuer, deltagande observation och skriftliga dokument som beskriver utvecklingen under en period av cirka 15 år.

Studien innehåller en gedigen historisk genomgång av hyresgästföreningarnas utveckling under tre decennier utifrån forskargruppens egna studier och sekundäranalys av äldre dokument. Utöver den lokala hyresgästföreningens utveckling och funktion idag berör studien alternativa former av lokalt hyresgästinflytande.

De teoretiska perspektiv som Bengtsson och kolleger anlägger kretsar kring de lokala hyresgästföreningarnas roller som språkrör, träffpunkt, demokratisk samfällighet och som ”gräsrot”. Med gräsrot avses bland annat att agera som basorganisation inom hyresrättsrörelsen och verka demokratiskt i relation till andra nivåer inom rörelsen. Andra teoretiska utgångspunkter är betydelsen av institutionaliseringsmekanismer samt av genus och kulturell mångfald.

Studien intresserar sig också för vilka mekanismer som ligger bakom att vissa lokala hyresgästföreningar fortsätter fungera år efter år, medan andra avvecklas. I fem fallstudieområden har man sett både positiva och negativa cirklar av institutionalisering och avinstitutionalisering. Drastiska förändringar som ändrad boendesammansättning, samarbetsvillkor med hyresvärden och försvagad legitimitet, särskilt i kombination, kan leda till en nedåtgående spiral av avinstitutionalisering.

De alternativa formerna för organisering och inflytande visar sig egentligen inte vara särskilt nya, men de verkar till viss del lyckas bättre att engagera nya kategorier av boende än den traditionella hyresgästföreningen. Den mest utbredda formen är boendemedverkan (ofta benämnd självförvaltning), men eftersom denna ofta även baseras på traditionella hyresgästföreningar har enbart de andra fyra formerna, det vill säga gårdsföreningar, klubbar, kvartersråd och vitaliserat boinflytande analyserats närmare. Även de nya alternativen har i viss grad institutionaliserats, samtidigt som de är särskilt sårbara för omvärldsförändringar som hotar den ömsesidiga tilliten.

I fråga om genusrelaterad jämställdhet visar studien att kvinnor utgör en minoritet i hyresgästföreningarnas styrelser. När det gäller etnisk mångfald i lokala hyresgästföreningar har andelen ordföranden med utländsk bakgrund visserligen ökat mellan 1997 och 2005, men den ligger ändå betydligt under hur personer med annan bakgrund än svensk är representerade bland de boende.

Boende och bostäder
Referenser
Artikel
Bok
Uppsats
Avhandling
Kapitel
Rapport

Senaste artiklar

...

Mest lästa artiklar

...

Sidkarta

...

Upptäck det civila samhället